fredag 8 oktober 2010

Tillbaka på ruta 1

Stausrad på FB idag: " Tänker att livet kunde vara lite enklare ibland".. Ja, nu är jag tillbaka på ruta 1 igen. Just som jag beslutat att lägga skolan på hyllan och fortsätta vara avbytare på Dan's jobb på extra timmar och fortsätta med kontorsjobb på caféet så ändras alla förutsättningar och jag får ompröva mitt beslut. I dag ringde Dan's chef och berättade att djupare efterforskningar visar att det inte kommer att bli lika mycket beläggning av djur i stallarna framöver och det ena stället beräknas rundas av med tiden... Alltså det blir inte några timmar över till mig som det varit tidigare. Det var ju snällt att han la ner sin själ i att undersöka detta för min räkning även om beskedet var negativt. Så hur ska jag då fortsätta mitt arbetsliv?
Bara att rada upp alternativen igen o se med nya ögon. Ursäkta tjatet..
Caféet innebär alltför många arbetstimmar som jag inte längre är beredd att satsa. 70-100 timmar per vecka räcker nu, efter alla år med uppbyggnad i cafébranschen. Dessutom så svullnar mina ben och nu har jag precis gått med ett trasigt, uppslitet ledband i ett par månader och känner av förslitningar lite varstans.. Ska jag kunna röra mig vid 80 så bör jag slå av på tempot..
Om jag ska ompröva beslutet att omskola mig till redovisningskonsult så måste jag avsluta caféet helt. Vis av nyss gjord erfarenhet visar att jag inte klarar att både studera o jobba parallellt. Jag måste nu välja..
Café eller plugg?
Att försöka få andra jobb med lite lugnare tempo o färre timmar är inte aktuellt i min ålder känns det som. Man får inte jobb i min ålder hur som helst.. Jag provade faktiskt i somras att söka flera stycken men det gick inte så bra..
Så närmast till hands är fokus på skola utan andra jobb.
Jag ska börja med att boka ett möte med studerande service och en tjej där som verkligen verkar ha koll på vad som krävs, hur jag ska planera in de kurser jag isf måste läsa, vilket jag inte fick klart för mig från början från besöket på VLC. De verkade inte så särskilt intresserade av att faktiskt engagera sig i "mitt fall".

I går o förrgår var det dubbeljobb, först med djuren och sen med bokföringen på Ekströms, det blev sent så därför fick det bli familjepizza. Mozarella-vegetariana, favvo pizzan just nu. Den är verkligen jättegod och man blir inte alls så sjukt mätt utan bara lagom. Inget fett som flödar alls. Mmm.




Ikväll har vi varit hos Elin o ätit tacos tillsamman med Lelle, Alec o Saga. Inga bilder tyvärr.. Jocke, Jennifer o Milo kunde inte komma med eftersom Milo fått vattenkoppor.
Jennifer berättade att hon inte fått komma till vårdcentralen för att få hjälp att verkligen konstatera att det rörde sig om vattenkoppor eftersom Milo då kunde smitta ner andra där... Men hallå.. är det inte då man just behöver komma till VC? när man e sjuk? Måste man vara frisk för att gå dit eller hur tänker dem???
Jennifer var osäker eftersom Milo endast hade ett fåtal utslag och blåsorna var inte alls särskilt stora. Nu har hon varit hemma en vecka och det krävs läkarintyg nästa vecka men dagis tar inte emot honom förrän han e helt frisk.
Vilken soppa??

Dagens Noni: Kvällens sista hutt ska snart intas för att vakna pigg o vaken i morgon då det är heldag på caféet för Katta som är ledig. Hoppas ledbandet håller ihopa och knäet inte svullnar mer än det redan är, nu med så många timmar gående o stående...

Juice Your Body.


ps Passar på att göra lite reklam för mitt Smooth & Hydrate Schampo:-) Utan parabener o sulfater! Påminner om detta igen att det är åratal sedan man tog bort sulfater ur tvättmedel men det finns ff kvar i väldigt många hud o hårprodukter..

2 kommentarer:

  1. Ja du Bodil, livet snurrar på och ibland har man faktiskt inte makten över sitt liv, det man dock har kvar är sin tankeverksamhet som kan påverka så mycket! Men din historia är inte rolig och jag förstår om du reagerar negativt på detta... Men vet du vad Bodil! För mig är du en stjärna och kommer alltid att så vara, även om detta inte påverkar din situation vill jag att du ska veta det. Om du vill diskutera olika möjligheter så finns jag till hands, jag är dock coach i mitt yrke och kanske kan det ge dig något. Fundera på det vännen! Christina Molin

    SvaraRadera
  2. Hej där Christina. Tack för dina rara ord. Precis som du säger så finns tankeverksamheten kvar och den har gått på högvarv. Jag känner att jag idag har tagit ett beslut som fick mig att känna mig på G igen. Skönt. Jag fungerar inte om jag inte har ett mål att jobba mot. Livet lever jag på vägen dit. Men ett mål är för mig nödvändigt. Jag tar gärna emot din hjälp.. kanske över en kopp kaffe på stan i veckan? Kära kramar tillbaka till dig min vän:-)

    SvaraRadera