Jag lovade Mor att komma o hjälpa till med hennes kaffeservering. Kvart över 11 kom jag och det var tjocksmockt med folk. Inte en ledig m2 i hela huset. I utställningslokalerna alltså..
I caféet hittade jag mor som var ganska tagen.. kaffet slut, bullarna slut, porslinet slut.. Allt var i princip slut och det satt kaffegäster vid alla borden. Jag tror att det får plats sådär en 30 pers i alla fall..
Det var bara att kavla upp ärmarna och dra igång på rutin. Det sitter liksom i ryggraden.
Mor fick lite andningspaus och kunde gå o mingla lite vilket ju var meningen från början. Många hade redan spontankommit för att uppvakta Far på hans födelsedag. Mor hade beställt tårta från Ekströms som skulle bjudas på de gäster som hon ansåg skulle bjudas.
De hade inte annonserat någon uppvaktning men räknade ändå med att all publicitet i tv o tidning skulle ge födelsedagsgäster ändå. ..och det stämde ju.
De hade över huvud taget inte tänkt att ställa till något kalas och därför erbjöd jag o systrarna oss att fixa med detta.
Vi ville ju uppvakta Far på hans stora dag.
Såå fram på eftermiddagen körde jag o hämtade maten vi beställt på Kött-Essen. Jag hade också förberett med fruktsallad, rostade kokos och nötter, hemkokt chokladsås till glassen som serverades efteråt till kaffet.
Faster Birgitta och rara kusiner Dag och Dimitar hade också tidigare frågat om det gick bra att komma och naturligtvis tyckte vi det var jätteroligt att ses. . Så en stuga bokades till dem och de anlände fram på eftermiddagen Dimmans fru och barn var också med. Så kul att träffas:-)
Så vi blev ett glatt gäng på 23 vuxna och 4 barn.
Vi hade lagt ihop till ett presentkort på Jörns Resor. Mor o Far har flera gånger åkt med dem på musik- och konstresor runt om i Europa. Nu får de välja resmål själva.
Jokke valde att förära Morfar med en porträttserie utav barnbarn och barnbarnsbarn. En otroligt skapelse som hade lagt ner hela sin själ i. Morfar blev förstås jätteglad. En fin bok fick han också.
Jag är så stolt över min far. Han har kämpat hela sitt liv för att få göra det han tror på och tycker är roligt. Att få måla och leva på sin konst är inte alla förunnat. Han är diciplinerad och målar på arbetstid. När han inte målar så bygger han. Det gör han fortfarande.. Han säger att - det tar aldrig slut!... idéerna om att man vill göra lite si här och lite så, där.. Huset är i en ständig förvandling. Man vet aldrig när det plötsligt finns ett nytt rum eller en vägg är borta.. SÅ har det alltid varit.
Jag beundrar honom för att han är och har varit målmedveten. Han har haft sina drömmar och sett till att uppfylla dem.
Inte alla lyckas med detta...
Tusen kramar och stort grattis till Far- 80 år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar