I eftermiddags kom Linnea o Zara på lite snabbfika, vi började med fil & flingor och macka med ägg.
Efter lite såpbubbelbås blev det kakfika i solskenet.
Vi skalade alla våra egna ägg. Det var såna där nya som alltid är så svåra att skala. Vi pratade om olika tips att få loss skalet. Zara visste redan att man kunde knacka runt ägget lite, i bordet så skulle det gå lättare. Medan vi pratade så gjorde jag likadant men jag rullade också mitt ägg över bordet under handflatan, fram och tillbaka. I samma stund snappade Zara upp detta och gjorde lika dant.
Både Linnea och jag noterade det och bytte blickar med ett hemligt leende.
Det är just det.. så fascinerande, att se hur våra små tjejer direkt snappar upp saker, testar för att lära sig. Kopierar direkt. Uppmärksamma på alla små detaljer som vi andra gör, säger eller reagerar på.
Häromkvällen var vi barnvakter o vi läste en gammal saga, en klassiker för tjejerna vid läggdax. Det var Kattresan som jag läste när jag var liten.
Så snart vi var klara så sa Saga.. det är nåt med den, jag har märkt nåt... hon funderade lite men visste inte riktigt hur hon skulle säga det.. Det är samma sa hon, samma på slutet. Åh du menar att den rimmar sa jag, .. Ja, just det, den rimmar svarade hon och sken som en sol för att ha kommit på det.
Jag blev så imponerad.. tänk att hon redan kunde lägga märke till det.. men inte riktigt visste vilket ord hon skulle beskriva det med.
Att få följa den här utvecklingen, de små detaljerna, hur de lägger märke till, är uppmärksamma och drar egna slutsater.
Det är Lycka för en mormor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar