Pusselbitarna faller på plats en efter en..

Efter mer än ett år i sann ovisshet, så börjar pusselbitarna falla på plats. Ja, det är ju mer än ett år sen jag bestämde mig att det inte var värt priset att jobba så mycket som vi gjorde på caféet och började leta efter andra vägar. I augusti satte mitt knä abrupt stopp för fortsatt arbete. Ibland får kroppen sätta stopp när inte hjärnan fattar att det är allvar..
Vad skulle jag göra istället..? efter att ha lugnat ner tempot o känt efter så började en plan smidas. Jag är ju en person som öppnar många dörrar samtidigt och kliver in, känner på känslan och sen backar ut o stänger igen eller öppnar på vid gavel och fortsätter in..
Den dörr som nu kommit på vid gavel var ett jobb på högskolan som administratör inom en grupp som sysslar med uppdragsutbildning. Plötsligt blev jag kallad till intervju och nu, 5 dagar senare fick jag veta att jag fick jobbet.

Mina meriter som de såg, var de jag fått genom mitt gamla hemmajobb EXIS utlandsförmedling och 18 års anställning på en skola, Furuboda. Tänk att Exis skulle ge mig den merit som blev avgörande för att nu få ett jobb. Det känns jättekul.
Det var ju en liten firma jag hade med kontor hemma, jag förmedlade språkkurser utomlands i världens alla hörn i kombination med volontärt arbete. Jag köpte upp tjänster utomlands och sålde dem vidare till svenska ungdomar. Jag fick också ett brett kontaktnät över hela världen. Att organisera upp mitt arbete, göra kalkyler, läsa på om visum och försäkringsregler i många olika länder mm. Kul. Ett jobb där noggrannhet var det viktigaste. När en ungdom betalar sitt livs besparingar på en utlandsresa får inget bli fel. Inget!

Det gör mig kvalificerad för det jobb jag nu fått.
Nu behöver jag inte längre fundera på om jag ska välja den ena eller den andra utbildningen, söka om studiemedel och skaffa mig stora skulder. Nu e det klart!
Ett nytt jobb! En trygghet med anständig lön varje månad. Bra arbetstider, ett intressant jobb.


JAKTEN ÄR ÖVER.

Det gör mig glad.
En väg att gå på. Med lite mindre arbetstimmar och därför tid med lite andra roligheter eller bara att göra inget alls.
Eller att hälsa på Saga när abstinensen faller på, utan massa måsten som hänger i nacken.

Som idag t.ex. Kramas o fika med nära o kära.







Eller att få plantera och sköta om tomatplantorna som vi köpte i helgen.




Små vardagligheter som inte funnits i mitt liv på länge känns det som..

Nu faller det på plats... på riktigt!!

Juice your body.