.. ja inte bokstavligt menat utan snarare mentalt. Vi har ju fullservice här ute i skogen med snöplogande grannar i en vägförening som funkar alldeles utmärkt.
Efter att till viss del klivit av ekorrhjulet och haft halvtids tid att ta han om mig själv lite mer så kommer tiden ifatt en och jag försöker hitta en lunk i en vardag. Det är inte så lätt som jag trodde faktiskt. ... bara jag hade haft lite mer tid så skulle jag.... Den meningen har jag sagt tusen gånger under mina intensiva caféår. Men nu när jag har lite mer tid och faktiskt långt mycket mer än jag haft förut så rullar dagarna förbi i hundranitti och det blir inte alls särskilt mycket gjort.
Idag har jag startat med besök hos sjukymnasten, (mitt tredje) och gått igenom lite nya övningar.
Jag är sådär halvbra på att komma igång här hemma med att strukturera upp min egen gympa.. .. jag ska bara.. sen, sen ska jag göra hela programmet i lugn o ro o vips så är hela dagen förbi och det blir lite snabba övningar, de viktigaste för mitt onda knä.
Och det är ju det som är så konstigt. Vad har jag gjort egentligen? Inte mycket och ändå känner jag mig inte alls sysslolös. Det beror nog mest på att allting går i slowmotion. Jag tar det lugnt, stressar inte och tillåter mig att " göra ingenting" .. eller inget viktigt iaf. Letar igenom en gammal tidning efter en artikel om ett eko-hus som jag läst o tyckte var jätteintressant, vad var det nu det stod? Läser den en gång till.. o vips så försvann 1,5 timme. Där var ju flera tips att läsa om och då måste jag ju googla lite för att förstå vad det var de menade och så.. jamen där stod ju något om aktiva växthus med olika temperaturzoner, kopplat till bostaden för att få ner energiåtgången, läser det också och får nya vinklar och nya tips som jag måste läsa om helt enkelt för att det är så intressant. Surfar m.a.o...
Och vad har hänt? inte ett skvatt mer än att jag själv lärt mig ngt nytt. Det är ju viktigt ifs för mig själv men det känns som det inte riktigt är rumsrent att bara slösa bort dagar på det viset.
I morgon är min månads halvtids-sjukskrivning slut och jag har bestämt tid med läkaren för att få en månad till. Det här med mitt vänsterben verkar ta sååå mycket längre tid att få ordning på. 3-6 månader säger sjukgymnasten. Och jag har bara hållt på i 3 veckor. Det går väldigt sakta framåt. Men så anstränger jag mig en stund och så går allt bakåt istället. Den enda fördelen är att återhämtningen går fortare.
Men jag skulle ju också så gärna vilja veta vad det egentligen är för fel..? Jo, jag fick ju besked om inflammation i ett ledband men den största smärtan sitter mitt iknävecket, på baksidan, där kan jag känna ledknutor som blir hårda och kommer fram till ytan vid ansträngning och tillsammans med svullnaden i hela knäet så blir det ju väldigt trångt och därmed ökar smärtan och alltihop känns som en tjock klump som inte alls vill röra sig som jag vill. Vad är det egentligen? Det känns inte heller som det finns någon sådan tid hos sjukgymnast eller läkare att ta reda på de egentliga orsakerna. Att ureda! Jag är vetgirig. Jag har ju varit på röntgen och fått veta att det inte är ngt fel men där ser man inte mjukdelar o sånt..
Jag vill att någon berättar o förklarar och att jag kan få tid att ställa frågor!. Men nej.. så är inte sjukvården upplagd. O förresten är jag ju inte så dålig, jag kan ju gå och röra mig eller..? Nä det finns ju de som har det mycket värre än jag. Jo.. men jag vill ju veta för att jag inte ska få det värre och till slut inte kunna röra mig som jag vill.. Förebygga mens tid är.. Nåja, det löser sig väl antar jag. Bara svårt att vänja sig vid när man varit van att kunna göra allting obehindrat. På köpet har jag ju blivit av med min kondis helt o hållet o blir svettig bara av uppvärmingen på cykeln hos sjukgymn. ... och vad är det med armbågsknölarna som gör ont och muskelfästena i överarmarna som smärtar i vissa rörelser..? Hänger det ihopa på ngt sätt? Sprider det sig nån muskelfästeinflammation eller..? Eller handlar det bara om att jag överansträngt mig alltför lång tid med alldeles för lite vila mellan varven?
Jag känner mig faktiskt lite deppig och önskar att det varit möjligt att bara vara ledig ett helt år och få "göra ingenting" bara göra en omstart o få ta hand om mig själv till ett bättre jag.
Dagen Noni: Gör som jag och Danny Glover - Juice Your Body
måndag 29 november 2010
tisdag 23 november 2010
Andreas Kvintett
Voala.. här är vi. Syster Johanna, Lars Kryger, jag Bodil, Andreas Welinder och Arne Castell. Tillsammans har vi i många år framträtt som Andreas Kvintett. Mest i kyrkliga sammanhang men också på musik i sommarkväll eller andra konsertsammanhang på olika håll i södra Sverige.
Vårt skivomslag.
Jag är oändligt tacksam att få ha varit med om vår gemensamma resa. Detta är en djupare utveckling på temat att musiken är tidlös som jag skrev om häromdagen. Vi har de mest skilda åldrar.. Det skiljer drygt 25 år på åldst o yngst.. Andreas är minstingen i gänget.
Tillsammans har vi också gjort gemensamma utflykter bara för att det varit trevligt. Ofta har Lars fru Gunilla och Arnes fru Kristin följt med oss. Det har varit mysigt och jag har njutit varenda gång.
God mat har vi också ätit varenda gång.
Det senaste året har kvintetten varit vilande mest pga att Andreas o jag varit i vårt bageri alltid. Det har inte funnits ork o energi att få ihop det..
Dock har vi haft två uppdrag på agendan, ett i somras i Araslövs fina, lilla kappell som var fullsatt.. och det andra är alltså på torsdag. Vi övade i kväll hemma hos Arne. Vi har ju sjungit det mesta ett antal gånger o det sitter i ryggmärgen men vissa saker vill bara inte sätta sig..
Vi brukar skämta om gubbarna som aldrig kommer ihåg vad vi bestämt om arrangemangen.. ska vi alla sjunga här eller vilket intro skulle vi nu använda? eller är det bättre med ess dur eller ska den vara i F? ja typ sådant..
Ännu ikväll vet jag inte helt säkert hur det blir på torsdag och vi ska inte öva mer heller. Men det funkar väl..
Det brukar det göra.
En höjdpunkt var när vi för ett par år sedan spelade in våra favoriter på CD i Degeberga Kyrka. En helg var vi där, men inte vilken helg som helst, utan den helg som Lille Mats MC klubb hade anordnat något rally som passerade precis utanför kyrkdörren. I alla fall den första dagen. Vi fick madrassera innandörren för att hålla det mesta av ljudet utanför. Det gick dock inte helt o tyvärr så hörs det lite emellanåt på skivan. 
Även Pianot fick madrasseras för att inte ljudet skulle ta över för mycket..
Dricka paus i kyrkgången
Hur sjöng jag här egentligen?
I vilken ordning vill ni ha sångerna?
Dagens Noni: Jag väntar ff på min Noni.. posten är seg..
lördag 20 november 2010
Dagen efter feeest på Forsakar:-)
Jo, det är sant. Det händer inte ofta men i går ikväll smällde det till. Byalaget hade ställt till med Jubileumsfest på Forsakarsgården. Man firar 20 år som förening. GRATTIS säger vi. Jag var där med min kollega som jag spenderat mest tid med av alla, under de senaste åren: Katta! Vi är som ett radarpar.. Vi har tillbringat extremt många timmar ihop, mer än jag gjort med någon familjemedlem eller annan bekant, vi känner varandra väl med andra ord. Dan var också bjuden förstås men det har aldrig varit hans grej, hans engagemang inskränkte sig till att vara chaufför.. en inte helt oväsentlig insats. Några pilsner (4)slank ju ner, typ hela min årskonsumtion, jag som annars på sin höjd dricker en lättöl..
Forsakar har alltid och kommer alltid att ha, en del i mitt hjärta. Det var där jag började min gärning i restaurang o livsmedelsbranschen i mitten på 70 talet, för första gången som prao praktikant när jag var 14 år. Det följdes sen av otalig säsongs- och heltidsantällningar under flera olika ägare fram till jag var drygt 20 år. När jag var 17 år så hade jag hand om hela smörgåsbordet i kallskänken, under de danskvällar som fanns då. Jag fattar inte, än idag, att jag lyckades med det.. Det kunde vara 150 pers bokade. Var kom alla människor ifrån undrar man ju? Till skillnad mot idag..
Alla mina systrar följde i mina fotspår och fick sommarjobb i tur o ordning efter mig. Det finns inte en enda uppgift på denna restaurang som jag inte utfört. Allt från hotellstädare, diskare till kallskänk, bagare och kock. T.o.m. kontorsnisse o receptionist har jag varit där. En epok som upprepades var diskotek APPLE, (jag var för ung första omgången). Då stod jag ofta i kassan vid inträdet.. Johanna min syster, jobbade i baren.. Clabbe och Ulf Elving var stora som DJ på den tiden och var på APPLE flera ggr. Då hade jag träffat Dan och han fick ta hand om garderoben.
Efter ganska många år som egen företagare, har jag fått mycket erfarenhet i branschen. Vilka fällor som finns och hur man undviker dem. Att detta är en av de tuffaste områden att driva företag i, råder inga tvivel. Men det finns vissa parametrar för att ha en chans att överleva. Detta föreläser vi om då och då vid studiebesök som kommer till oss på Ekströms Café. Om nyckeltal, resultat o budget, om affärsidé, visioner och marknadsföring, om nätverk och kontakter mm. Vi har en stor kunskapsbank att ösa ur. Att koka kaffe o baka en kaka är bara en bråkdel av vad det handlar om..
Jag vill verkligen att Forsakar ska få komma framåt och hoppas att de nya ägarna vet vad som krävs för att Forsakar ska få återfå sin status som Pärla som stället såväl förtjänar.
Nåväl,vi hade en alldeles underbar kväll och det var kul att träffa alla mysiga degebergsbor under feststämning. Vi dansade järnet och det vår såå länge sedan men ff lika kul. Även om man inte hinner prata med alla så delar man ju något annat en sån här kväll..Det är för mig en stor glädje att vara en del i ett mindre samhälle. Jag skiter helt enkelt i nackdelarna o suger på karamellerna!
Men aj, aj, att döva mitt onda knä med alkohol och sen hoppa o dansa som en galning är inte helt att rekommendera.. Jag har ju varit hos sjukgymnasten och fått övningar att göra för att äntligen få bukt med det svullna knäet.. Men vad gör man inte för en fest. Nu blir det till att träna! I morgon ska jag på återbesök..
Dagen Noni! Jag håller som bäst på att sammanställa en liten broschyr till de hemmaparty som jag ska ta itu med snart. Allt om Noni's underbara hud-, hår- och spaprodukter. Fria från sulfater o parabener.
Här en artikel i aftonbladet om nya Noni Bag in Box:-)
Juice Your Body
Kram!
Forsakar har alltid och kommer alltid att ha, en del i mitt hjärta. Det var där jag började min gärning i restaurang o livsmedelsbranschen i mitten på 70 talet, för första gången som prao praktikant när jag var 14 år. Det följdes sen av otalig säsongs- och heltidsantällningar under flera olika ägare fram till jag var drygt 20 år. När jag var 17 år så hade jag hand om hela smörgåsbordet i kallskänken, under de danskvällar som fanns då. Jag fattar inte, än idag, att jag lyckades med det.. Det kunde vara 150 pers bokade. Var kom alla människor ifrån undrar man ju? Till skillnad mot idag..Alla mina systrar följde i mina fotspår och fick sommarjobb i tur o ordning efter mig. Det finns inte en enda uppgift på denna restaurang som jag inte utfört. Allt från hotellstädare, diskare till kallskänk, bagare och kock. T.o.m. kontorsnisse o receptionist har jag varit där. En epok som upprepades var diskotek APPLE, (jag var för ung första omgången). Då stod jag ofta i kassan vid inträdet.. Johanna min syster, jobbade i baren.. Clabbe och Ulf Elving var stora som DJ på den tiden och var på APPLE flera ggr. Då hade jag träffat Dan och han fick ta hand om garderoben.
Efter ganska många år som egen företagare, har jag fått mycket erfarenhet i branschen. Vilka fällor som finns och hur man undviker dem. Att detta är en av de tuffaste områden att driva företag i, råder inga tvivel. Men det finns vissa parametrar för att ha en chans att överleva. Detta föreläser vi om då och då vid studiebesök som kommer till oss på Ekströms Café. Om nyckeltal, resultat o budget, om affärsidé, visioner och marknadsföring, om nätverk och kontakter mm. Vi har en stor kunskapsbank att ösa ur. Att koka kaffe o baka en kaka är bara en bråkdel av vad det handlar om..
Jag vill verkligen att Forsakar ska få komma framåt och hoppas att de nya ägarna vet vad som krävs för att Forsakar ska få återfå sin status som Pärla som stället såväl förtjänar.
Nåväl,vi hade en alldeles underbar kväll och det var kul att träffa alla mysiga degebergsbor under feststämning. Vi dansade järnet och det vår såå länge sedan men ff lika kul. Även om man inte hinner prata med alla så delar man ju något annat en sån här kväll..Det är för mig en stor glädje att vara en del i ett mindre samhälle. Jag skiter helt enkelt i nackdelarna o suger på karamellerna!
Men aj, aj, att döva mitt onda knä med alkohol och sen hoppa o dansa som en galning är inte helt att rekommendera.. Jag har ju varit hos sjukgymnasten och fått övningar att göra för att äntligen få bukt med det svullna knäet.. Men vad gör man inte för en fest. Nu blir det till att träna! I morgon ska jag på återbesök..Dagen Noni! Jag håller som bäst på att sammanställa en liten broschyr till de hemmaparty som jag ska ta itu med snart. Allt om Noni's underbara hud-, hår- och spaprodukter. Fria från sulfater o parabener.
Här en artikel i aftonbladet om nya Noni Bag in Box:-)
Juice Your Body
Kram!
söndag 14 november 2010
Tack i himmelen för Diakonissor..
FARS DAG . En dag helt i familjens tecken. Barn, svärbarn, bonusbarn och barnbarn på besök hemma i Kyllingaröd. Mysigt. Middagen gick i gåsamiddagens tecken med fågel, potatis, god brun sås, brysselkål, äppelmos och rödkål. Desserten bestod av Andreas goda ostkaka med sylt o grädde. Proppmätta blev vi:-)
Bilderna har jag snott av Elin.. Klicka på hennes namn så finns det fler bilder på hennes blogg.
På kvällens agenda stod också diabildsvisning. För 14 dagar sen tog jag fram vår supergamla stenåldersprojektor för att kolla så att den hade klarat alla kalla förvaringar och alla flyttar på senare år.. Det hade den. Apparaten måste vara 40 år gammal, jag ärvde den av min far en gång.. Det kan man kalla lång livslängd. Dagens tekniska apparater klarar högst 5 år eller så..
Nåväl.. idag satte jag ihop allt, monterade upp bildduken och allt var klart o förberett. Självklart fick jag ju kolla igenom några kassetter själv först.. Men när 3 eller 4 st var kollade så gick det inte längre att mata fram bilderna med automatknappen.. OK inte så farligt, det gick ju att fixa manuellt också. Precis när jag skulle stänga av så pajade lampan. FY!! Bara ett par timmar kvar och alla som sett fram emot denna diabildsvisning så mycket. Själv tyckte jag det skulle bli så kul att få visa våra svärbarn hur våra barn växt upp och hur de såg ut när de var små..
Vad göra? Jo, jag slängde snabbt in en akut efterslysning på FaceBook och vips så ringde vår goda vän och diakonissa Ingrid Simonssson som genast meddelade att hon hade en antik projektor som vi kunde få låna. Den hade varit igång för bara någon månad sen men för säkerhets skull så checkade hon av den igen, ringde tillbaka och meddelade att jag kunde hämta den asap. Sagt o gjort. Jag slängde mig i bilen o behövde bara köra streckan mellan Degeberga & Nyehusen. Tack söta Ingrid för att du räddade oss. Det var guld värt.!!
Dock fick jag också svar av gamla kompisen Thommy som hade en projektor i Lund om vi ville köra dit, den kunde vi dessutom behålla om vi ville ha den.
Min plan är annars att jag ska scanna in alla bilderna för att istället koppla ihop detta med dagens tekniska apparater.. Thommy meddelade att det hade han själv hållit på med nu i två år...
Ok, det kan väl ta sin tid antar jag.. så kanske är det bra att ha en projektor i reserv då.. Thommy- jag kanske antar ditt erbjudande.. Återkommer om detta.
Min egen far då.? Jo, självklart skulle jag ringa honom och ge honom en telefonkram innan middagsförberedelserna men nu blev det ju andra planer.. Som tack för lånet av projektor svängde jag inom Ekströms café för att ta med mig en påse Toras kaka till Ingrid. Men vem satt där och åt Fars Dags tårta om inte mina päron. Far älskar Schwarzwalds tårta och det hade han fått i mängder från buffén. Så då fick han min kram in real life istället. Mycket bättre. Ja, även mor fick en kram förstås..
Så var denna dag till ända. Nu väntar bara disken men den får stå tills i morgon faktiskt:-)
Dagen Noni: Juice Your Body. Nu är det snart dax att förbereda lite NONI HUD- OCH HÅRVÅRD till JULKLAPPsinköpen. Är det någon som nappar på detta så erbjuder jag er mitt INKÖPSPRIS nu fram till jul! Bra va!! Kolla lite här till vänster.. klicka in på någon av bilderna så kommer ni direkt till TNI's hemsida. Där finns hela sortimentet. Återkom till mig om ni vill beställa för mitt inköpspris!.
Kram Bodil
Bilderna har jag snott av Elin.. Klicka på hennes namn så finns det fler bilder på hennes blogg.
På kvällens agenda stod också diabildsvisning. För 14 dagar sen tog jag fram vår supergamla stenåldersprojektor för att kolla så att den hade klarat alla kalla förvaringar och alla flyttar på senare år.. Det hade den. Apparaten måste vara 40 år gammal, jag ärvde den av min far en gång.. Det kan man kalla lång livslängd. Dagens tekniska apparater klarar högst 5 år eller så..
Nåväl.. idag satte jag ihop allt, monterade upp bildduken och allt var klart o förberett. Självklart fick jag ju kolla igenom några kassetter själv först.. Men när 3 eller 4 st var kollade så gick det inte längre att mata fram bilderna med automatknappen.. OK inte så farligt, det gick ju att fixa manuellt också. Precis när jag skulle stänga av så pajade lampan. FY!! Bara ett par timmar kvar och alla som sett fram emot denna diabildsvisning så mycket. Själv tyckte jag det skulle bli så kul att få visa våra svärbarn hur våra barn växt upp och hur de såg ut när de var små..
Vad göra? Jo, jag slängde snabbt in en akut efterslysning på FaceBook och vips så ringde vår goda vän och diakonissa Ingrid Simonssson som genast meddelade att hon hade en antik projektor som vi kunde få låna. Den hade varit igång för bara någon månad sen men för säkerhets skull så checkade hon av den igen, ringde tillbaka och meddelade att jag kunde hämta den asap. Sagt o gjort. Jag slängde mig i bilen o behövde bara köra streckan mellan Degeberga & Nyehusen. Tack söta Ingrid för att du räddade oss. Det var guld värt.!!Dock fick jag också svar av gamla kompisen Thommy som hade en projektor i Lund om vi ville köra dit, den kunde vi dessutom behålla om vi ville ha den.
Min plan är annars att jag ska scanna in alla bilderna för att istället koppla ihop detta med dagens tekniska apparater.. Thommy meddelade att det hade han själv hållit på med nu i två år...
Ok, det kan väl ta sin tid antar jag.. så kanske är det bra att ha en projektor i reserv då.. Thommy- jag kanske antar ditt erbjudande.. Återkommer om detta.
Min egen far då.? Jo, självklart skulle jag ringa honom och ge honom en telefonkram innan middagsförberedelserna men nu blev det ju andra planer.. Som tack för lånet av projektor svängde jag inom Ekströms café för att ta med mig en påse Toras kaka till Ingrid. Men vem satt där och åt Fars Dags tårta om inte mina päron. Far älskar Schwarzwalds tårta och det hade han fått i mängder från buffén. Så då fick han min kram in real life istället. Mycket bättre. Ja, även mor fick en kram förstås..Så var denna dag till ända. Nu väntar bara disken men den får stå tills i morgon faktiskt:-)
Dagen Noni: Juice Your Body. Nu är det snart dax att förbereda lite NONI HUD- OCH HÅRVÅRD till JULKLAPPsinköpen. Är det någon som nappar på detta så erbjuder jag er mitt INKÖPSPRIS nu fram till jul! Bra va!! Kolla lite här till vänster.. klicka in på någon av bilderna så kommer ni direkt till TNI's hemsida. Där finns hela sortimentet. Återkom till mig om ni vill beställa för mitt inköpspris!.
Kram Bodil
lördag 13 november 2010
Idol o musikminnen
Lördag förmiddag och jag slöar med att läsa mina favoritblogggar. Egentligen skulle jag väcka upp mig själv o gå ut en runda men hamnade här istället. På Carros blogg hittade jag följande klipp..
Vi följer Idol varje fredag och jag tycker det är den bästa omgången någonsin. Alla är duktiga! Men bäst raktigenom är nog Jay. Klippet är från en tidigare fredag och det är bara såååå bra.
Detta får mig att minnas alla musikaliska rundor som våra barn gett oss genom åren i vårt paradis Lökaröd där vi bodde när barnen växte upp. Så många tillfällen har vi lyssnat till barnens musik och framförallt Jokkes musik som strömmat genom huset dag och natt. Detta är jag så glad för. Det har gett mig musikaliska upplevelser som jag inte hade fått på egen hand. jag har lärt mig att uppskatta o tycka om ALL musik. Det finns något i alla grenar som ger det där lilla extra som fyller mig med musikglädje o rysningar. Det där lilla extra trumslaget, den genomtänkta perfekta basgången, det oväntade harmonibytet, vågade taktartsbyten, ja ALLT som inte är direkt väntat, som överraskar och svänger till en oväntad nivå. Det ger en spänning som ger mig en tripp ut i det blå.
Klippet med Jay är en låt som spelades otaliga gånger i vårt hus och som jag gillar jättemycket, det underbara hänget i låten som ger mig ett jämnt lugn.
Jokke har spelat i flera olika grupper och på olika instrument i varje sättning. Både egna o covers. Det är minnen som ger mig stor glädje, att få ha varit del av detta, att fått ha hjälpt till med att fixa replokal, bära högtalare, sitta i pubiken och vara jättenervös över ett framträdande, fundera ut vid vilken herz ett delningsfilter ger bäst ljud i en högtalare, hur diskant- mellan- och basregister synkar med varandra och så mycket mera.
Musiken är tidlös. När man har ett musikintresse så har åldern ingen betydelse. Man har ett gemensamt intresse som skänker en så stor glädje och sammanhållning.
Detta är jag innerligt tacksam för att få vara en del av.
Dagens Noni: Juice Your Body
Kram Bodil
Vi följer Idol varje fredag och jag tycker det är den bästa omgången någonsin. Alla är duktiga! Men bäst raktigenom är nog Jay. Klippet är från en tidigare fredag och det är bara såååå bra.
Detta får mig att minnas alla musikaliska rundor som våra barn gett oss genom åren i vårt paradis Lökaröd där vi bodde när barnen växte upp. Så många tillfällen har vi lyssnat till barnens musik och framförallt Jokkes musik som strömmat genom huset dag och natt. Detta är jag så glad för. Det har gett mig musikaliska upplevelser som jag inte hade fått på egen hand. jag har lärt mig att uppskatta o tycka om ALL musik. Det finns något i alla grenar som ger det där lilla extra som fyller mig med musikglädje o rysningar. Det där lilla extra trumslaget, den genomtänkta perfekta basgången, det oväntade harmonibytet, vågade taktartsbyten, ja ALLT som inte är direkt väntat, som överraskar och svänger till en oväntad nivå. Det ger en spänning som ger mig en tripp ut i det blå.
Klippet med Jay är en låt som spelades otaliga gånger i vårt hus och som jag gillar jättemycket, det underbara hänget i låten som ger mig ett jämnt lugn.
Jokke har spelat i flera olika grupper och på olika instrument i varje sättning. Både egna o covers. Det är minnen som ger mig stor glädje, att få ha varit del av detta, att fått ha hjälpt till med att fixa replokal, bära högtalare, sitta i pubiken och vara jättenervös över ett framträdande, fundera ut vid vilken herz ett delningsfilter ger bäst ljud i en högtalare, hur diskant- mellan- och basregister synkar med varandra och så mycket mera.
Musiken är tidlös. När man har ett musikintresse så har åldern ingen betydelse. Man har ett gemensamt intresse som skänker en så stor glädje och sammanhållning.
Detta är jag innerligt tacksam för att få vara en del av.
Dagens Noni: Juice Your Body
Kram Bodil
onsdag 10 november 2010
..så plockade polisen upp mig på Lunds gågator..
Ha, jo det är faktiskt sant... Men först en resumé av dagen i övrigt.
Mina söta kollegor Katta & Andreas och jag, lämnade Ekströms café idag för vidare färd mot KåKå (vår konditori- och helgrossistleverantör) som hade bjudit alla sina kunder till sig till sitt kontor i Lomma. Julbord var det som bjöds och förstås var tanken att vi skulle lägga in lite extra beställningar inför julens mathögtider.. Vi blev mätta o nöjda. Andreas o Katta smuttade på starkvarorna medans jag var chaufför. Och vilka träffar man på om inte glada gänget från Fantasi/Darins, men inte någon av min döttrar. Elin var hemma o höll ställningen. De blev våra bordsgrannar tillsammans med 300 andra julbordsgäster.
Vidare en sväng ner mot Lomma hamn för att skåda på den byggboom som just nu växer upp där.. ett Bo-01 i miniformat. Men jisses... man undrar vad för hyror där är på ett sådant ställe..
Vi hade också packat en beställning på kakpåsar med oss till vår återförsäljare Apotekarens The & Kaffehandel på Klostergatan i Lund. Så mysigt det var att titta in där och se hur våra kakor så väl passade in där. Kul.
Som avslutning skulle vi ta en kopp kaffe och valde att gå på Ebbas café. Och det var då det hände...
Katta o Andreas skulle bara gå bort till Forex o växla in lite danska pengar efter Vagabondmässan i Köpenhamn och jag bestämde mig för att vänta utanför Ebba's o vila mitt uttröttade knä som värkte. Bredvid mig stod en okänd dam och tillsammans blev vi vittne till hur 4 män kom ut från en port 10 meter längre bort på gatan och hoppade på en annan kille, tryckte upp honom mot väggen, kommenderade armar uppåt streck, muddrade honom och avkrävde honom hans plånbok o mobiltelefon. Killen var helt vettskrämd och kunde inte alls försvara sig. I ett ögonblick ville jag springa bort o hjälpa honom men ångrade mig i samma stund och kända att jag inte alls ville ha med dem att göra.. Så fort de fått hans plånbok, släppte de taget om honom och han sprang i väg för glatta livet. De 4 gick i lugn takt andra hållet mot oss, tittade snabbt igenom plånboken och stoppade ner den i fickan. Samtidigt sa muddringskillen till de andra 3 : Ja, såna knarkare behöver en behandling eller vad tycker ni om det..? samtidigt stirrade han mig nu rakt i ögonen medan de gick förbi, jag höll kvar min blick och tittade bara tillbaka..Det var de svartaste ögonen jag sett.. ja han var svensk, inte svart på det viset.. med sånt där skitfult, spretigt halvljust skägg och talade någon mellansvensk dialekt. De gick bara vidare som om inget hade hänt, som om det var det mest naturligaste sak i världen..
Den okända damen o jag stirrade på varandra o sa att: jamen.. han blev ju rånad, ska vi göra nåt? ska vi ringa polisen? Jo det gör vi.. samtidigt som jag fiskade upp mobilen o ringde polisen försökte jag kolla efter något som gjorde att jag skulle kunna ge något tips om hur de såg ut eller var klädda. Några utmärkande detaljder la jag märke till men mycket blev bara suddigt i minnet. Polisen kom inom ett par minuter, vi hade lovat att stanna kvar och vänta på dem.. Två polisbilar kom in på gågatan med blåljus på, plockade upp mig o damen i vars en bil och vi blev körda runt i hela Lund på jakt efter bovarna.. Herre Gud, det är helt otroligt vad som kan hända på en personalutflykt ....
Bovarna var tyvärr som uppslukade av jorden men poliserna gjorde faktiskt allt som gick att göra och tog det hela på mycket stort allvar. Det blir en stjärna i polishimlen faktiskt. En halvtimme körde vi nog runt på Lunds alla smågator. Det var en sightseeing som hette duga. Ingen har nog varit runt på varenda liten smågata som finns, på så kort tid, som jag denna kväll i Lund..
Nåväl.. jag blev avsläppt vid Ebbas och gjorde kollegorna sällskap med en kopp stärkande kaffe.
Sen blev det hemfärd och inpackning på Ekströms av diverse inköp.
Nu har jag skrivit av mig denna hisnande dag och ska inta ryggläge.
I morgon tar vi emot ett studiebesök på caféet och det är alltid roligt att får berätta om våra vedermödor som företagare i en bransch som är jättetuff.
Dagens Noni: Ja, det blir endast Juice Your Body denna kväll..
Kram Bodil
Mina söta kollegor Katta & Andreas och jag, lämnade Ekströms café idag för vidare färd mot KåKå (vår konditori- och helgrossistleverantör) som hade bjudit alla sina kunder till sig till sitt kontor i Lomma. Julbord var det som bjöds och förstås var tanken att vi skulle lägga in lite extra beställningar inför julens mathögtider.. Vi blev mätta o nöjda. Andreas o Katta smuttade på starkvarorna medans jag var chaufför. Och vilka träffar man på om inte glada gänget från Fantasi/Darins, men inte någon av min döttrar. Elin var hemma o höll ställningen. De blev våra bordsgrannar tillsammans med 300 andra julbordsgäster.
Vidare en sväng ner mot Lomma hamn för att skåda på den byggboom som just nu växer upp där.. ett Bo-01 i miniformat. Men jisses... man undrar vad för hyror där är på ett sådant ställe..
Vi hade också packat en beställning på kakpåsar med oss till vår återförsäljare Apotekarens The & Kaffehandel på Klostergatan i Lund. Så mysigt det var att titta in där och se hur våra kakor så väl passade in där. Kul.
Som avslutning skulle vi ta en kopp kaffe och valde att gå på Ebbas café. Och det var då det hände...
Katta o Andreas skulle bara gå bort till Forex o växla in lite danska pengar efter Vagabondmässan i Köpenhamn och jag bestämde mig för att vänta utanför Ebba's o vila mitt uttröttade knä som värkte. Bredvid mig stod en okänd dam och tillsammans blev vi vittne till hur 4 män kom ut från en port 10 meter längre bort på gatan och hoppade på en annan kille, tryckte upp honom mot väggen, kommenderade armar uppåt streck, muddrade honom och avkrävde honom hans plånbok o mobiltelefon. Killen var helt vettskrämd och kunde inte alls försvara sig. I ett ögonblick ville jag springa bort o hjälpa honom men ångrade mig i samma stund och kända att jag inte alls ville ha med dem att göra.. Så fort de fått hans plånbok, släppte de taget om honom och han sprang i väg för glatta livet. De 4 gick i lugn takt andra hållet mot oss, tittade snabbt igenom plånboken och stoppade ner den i fickan. Samtidigt sa muddringskillen till de andra 3 : Ja, såna knarkare behöver en behandling eller vad tycker ni om det..? samtidigt stirrade han mig nu rakt i ögonen medan de gick förbi, jag höll kvar min blick och tittade bara tillbaka..Det var de svartaste ögonen jag sett.. ja han var svensk, inte svart på det viset.. med sånt där skitfult, spretigt halvljust skägg och talade någon mellansvensk dialekt. De gick bara vidare som om inget hade hänt, som om det var det mest naturligaste sak i världen..
Den okända damen o jag stirrade på varandra o sa att: jamen.. han blev ju rånad, ska vi göra nåt? ska vi ringa polisen? Jo det gör vi.. samtidigt som jag fiskade upp mobilen o ringde polisen försökte jag kolla efter något som gjorde att jag skulle kunna ge något tips om hur de såg ut eller var klädda. Några utmärkande detaljder la jag märke till men mycket blev bara suddigt i minnet. Polisen kom inom ett par minuter, vi hade lovat att stanna kvar och vänta på dem.. Två polisbilar kom in på gågatan med blåljus på, plockade upp mig o damen i vars en bil och vi blev körda runt i hela Lund på jakt efter bovarna.. Herre Gud, det är helt otroligt vad som kan hända på en personalutflykt ....
Bovarna var tyvärr som uppslukade av jorden men poliserna gjorde faktiskt allt som gick att göra och tog det hela på mycket stort allvar. Det blir en stjärna i polishimlen faktiskt. En halvtimme körde vi nog runt på Lunds alla smågator. Det var en sightseeing som hette duga. Ingen har nog varit runt på varenda liten smågata som finns, på så kort tid, som jag denna kväll i Lund..
Nåväl.. jag blev avsläppt vid Ebbas och gjorde kollegorna sällskap med en kopp stärkande kaffe.
Sen blev det hemfärd och inpackning på Ekströms av diverse inköp.
Nu har jag skrivit av mig denna hisnande dag och ska inta ryggläge.
I morgon tar vi emot ett studiebesök på caféet och det är alltid roligt att får berätta om våra vedermödor som företagare i en bransch som är jättetuff.
Dagens Noni: Ja, det blir endast Juice Your Body denna kväll..
Kram Bodil
söndag 7 november 2010
Jag är lyckligt lottad-en Slow helg!
Det är en gåva att få ha en sådan helg som denna.. Precis så som jag vill ha den, helt i SlowFood tecken med allting runt omkring detta.
I går hade vi en lång sovmorgon, sköönt sen kom Jokke med bussen o Dan och han körde till ett förråd som vi har lite gamla överblivna möbler. Där stod ett gammalt furuklädskåp som nu kommer till användning efter flera år i träda.. Jokke o Jennifer saknar garderober i sin lägenhet i Ystad. Så Dan o Jokke lastade bilen o körde ner med det till dem. Jag fick en egen eftermiddag hemma alldeles själv. Jag älskar tvåsamheten men njuter av att var själv ibland. Inget fanns på min lista som var nödvändigt så jag hamnade i tv soffan för att kolla reprisen på Robinsson. Men det var lite konstigt för det fanns inte något Öråd med så jag fick aldrig veta vem som blev utröstad..
Sen blev det i alla fall tid att röja lite i köket, sätta en bröddeg till lergrytan o starta middagen.
Allt gick i SlowFood anda. Inga halvfabrikat. Medans degen jäste ( 1 timme) så kokte jag potatis till hemmalagat potatismos som bara är sååå gott, strimlade ner grönsaker till egen wokröra: vitkål, morötter, palsternacka som jag älskar, squasch o gul o röd paprika. Allt med ett stänk av en fruktig salsa-lite med ananas o äpple. Till detta blev det Bolles smala grillkorv. Den bästa man kan äta. När man en gång har börjat med Bolles grillkorv så vill man inte ha någon annan. Köttig o fin.
En middag i all enkelhet men såå gott.
Söndagen bjöd på besök av Elin som hade abstinens av att komma ut på landet. Det blev ett nytt besök vid Örakaret och fika vid Haväng.
Dock inga laxar idag heller.
Däremot kom vi idag till Örakaret med en ryggsäck full av ny kunskap om Örakarets historia. Tack Carina för att vi fått låna boken som din mamma skrivit. Det var intressant läsning.
Dagens Noni: Spenderade eftermiddagen med Jenny för att visa varför jag valt att vara Konsult för just detta företaget och vi gick igenom hur man själv kan tjäna in bonus som gör det enklare att använda Tahitisk Noni Juice. Precis som med andra nätverksföretag som Tupperware, Aloe Vera och det senaste jag kommit i kontakt med Party Lite ( ljusföretag) använder man sig av referensmarknadsföring och är ett direktförsäljningsföretag. Skillnaden är att Tahitian Noni International har en synnerligen generös kompensationsplan och man behöver inte själv köpa in något lager. Alltså behöver man inte starta med något kapital mer än sitt eget inköp. Det gillar jag.
Juice Your Body
Kraaam
I går hade vi en lång sovmorgon, sköönt sen kom Jokke med bussen o Dan och han körde till ett förråd som vi har lite gamla överblivna möbler. Där stod ett gammalt furuklädskåp som nu kommer till användning efter flera år i träda.. Jokke o Jennifer saknar garderober i sin lägenhet i Ystad. Så Dan o Jokke lastade bilen o körde ner med det till dem. Jag fick en egen eftermiddag hemma alldeles själv. Jag älskar tvåsamheten men njuter av att var själv ibland. Inget fanns på min lista som var nödvändigt så jag hamnade i tv soffan för att kolla reprisen på Robinsson. Men det var lite konstigt för det fanns inte något Öråd med så jag fick aldrig veta vem som blev utröstad..
Sen blev det i alla fall tid att röja lite i köket, sätta en bröddeg till lergrytan o starta middagen.
Allt gick i SlowFood anda. Inga halvfabrikat. Medans degen jäste ( 1 timme) så kokte jag potatis till hemmalagat potatismos som bara är sååå gott, strimlade ner grönsaker till egen wokröra: vitkål, morötter, palsternacka som jag älskar, squasch o gul o röd paprika. Allt med ett stänk av en fruktig salsa-lite med ananas o äpple. Till detta blev det Bolles smala grillkorv. Den bästa man kan äta. När man en gång har börjat med Bolles grillkorv så vill man inte ha någon annan. Köttig o fin.
En middag i all enkelhet men såå gott.
Söndagen bjöd på besök av Elin som hade abstinens av att komma ut på landet. Det blev ett nytt besök vid Örakaret och fika vid Haväng.
Dock inga laxar idag heller.
Däremot kom vi idag till Örakaret med en ryggsäck full av ny kunskap om Örakarets historia. Tack Carina för att vi fått låna boken som din mamma skrivit. Det var intressant läsning.
Dagens Noni: Spenderade eftermiddagen med Jenny för att visa varför jag valt att vara Konsult för just detta företaget och vi gick igenom hur man själv kan tjäna in bonus som gör det enklare att använda Tahitisk Noni Juice. Precis som med andra nätverksföretag som Tupperware, Aloe Vera och det senaste jag kommit i kontakt med Party Lite ( ljusföretag) använder man sig av referensmarknadsföring och är ett direktförsäljningsföretag. Skillnaden är att Tahitian Noni International har en synnerligen generös kompensationsplan och man behöver inte själv köpa in något lager. Alltså behöver man inte starta med något kapital mer än sitt eget inköp. Det gillar jag.
Juice Your Body
Kraaam
torsdag 4 november 2010
Vansinneskörning på motorvägen..
Kvällen gick i EKO tecken. Vi har avverkat vår första ekokväll på caféet och det blev ju riktigt lyckat får man säga. Många besökare o alla ekoproducenter var nöjda.:-)
Tidigare i dag tog vi oss till K-stad Dan o jag, för att köpa vinterstövlar till Linnéa men först en fika hemma hos så att vi alla fick dagens kramdos av lilla Saga. Jocke var också med och när lillan hade somnat sött i min famn så lyfte vi smidigt över henne till morbror Jocke.
När vi skulle köra hem så fick vi tar vars en bil.. Linnéa lånade ju min i går kväll med sig hem till stan efter besök hos oss. Lugnt o fint körde jag ut via Maxi rondellen o motorvägen. Precis i höjd med Scan påfarten fick jag gå ut i vänster körfält för att släppa fram alla som skulle ut på motorvägen ifrån den påfarten och det gick ju jättebra. Precis som det ska vara men..
Sen kom en lååång bilkö efter en lastbil o jag ville ju in i kön igen i högerfältet eftersom jag skulle vänster vid nästa avfart men vad händer.. INGEN VILL SLÄPPA IN MIG!! Dumma människor! o alla ligger så tätt efter varandra att det inte fanns tillräckligt med lucka till mig att få plats i... vad göra?
Jo jag drog istället på allt vad Opeln orkade för att komma förbi hela kön.. och jag hann precis förbi lastbilen som låg först o fick snedda framför den i 120 knyck för att alls hinna in på avfarten. Jag blev helt svettig o var gld över att lastbilen också skulle vänster här.. annars hade det gått galet tror jag. Så nu gjorde jag precis så som jag själv avskyr att folk gör.. sneddar in framför en lastbil..
För en sekund tänkte nästan ge upp o köra rakt fram bort mot Önnestad för att sen svänga av vid nästa avfart som hade blivit vid lastbilcentralen som ligger där och man kör mot Vä istället..
Ja det var riktigt läskigt...
Säger bara det... HÅLL AVSTÅND!!
Dagens Noni: Igår kväll var jag på ljusparty i Brösarp. Där var också några av mina Noni vänner så det blev förstås Nonisnack till att börja med. Det spred sig fler ville veta.. Så Jenny o jag gav en kort info men överlämnade snabbt till Åsa som skulle dema ljusen. Vi fick i alla fall med flera som var intresserade av att komma med på vårt Noniparty vi ska ha snart. Datum bestämmer vi på söndag!
Juice your body.
Kram
Tidigare i dag tog vi oss till K-stad Dan o jag, för att köpa vinterstövlar till Linnéa men först en fika hemma hos så att vi alla fick dagens kramdos av lilla Saga. Jocke var också med och när lillan hade somnat sött i min famn så lyfte vi smidigt över henne till morbror Jocke.
När vi skulle köra hem så fick vi tar vars en bil.. Linnéa lånade ju min i går kväll med sig hem till stan efter besök hos oss. Lugnt o fint körde jag ut via Maxi rondellen o motorvägen. Precis i höjd med Scan påfarten fick jag gå ut i vänster körfält för att släppa fram alla som skulle ut på motorvägen ifrån den påfarten och det gick ju jättebra. Precis som det ska vara men..
Sen kom en lååång bilkö efter en lastbil o jag ville ju in i kön igen i högerfältet eftersom jag skulle vänster vid nästa avfart men vad händer.. INGEN VILL SLÄPPA IN MIG!! Dumma människor! o alla ligger så tätt efter varandra att det inte fanns tillräckligt med lucka till mig att få plats i... vad göra?
Jo jag drog istället på allt vad Opeln orkade för att komma förbi hela kön.. och jag hann precis förbi lastbilen som låg först o fick snedda framför den i 120 knyck för att alls hinna in på avfarten. Jag blev helt svettig o var gld över att lastbilen också skulle vänster här.. annars hade det gått galet tror jag. Så nu gjorde jag precis så som jag själv avskyr att folk gör.. sneddar in framför en lastbil..
För en sekund tänkte nästan ge upp o köra rakt fram bort mot Önnestad för att sen svänga av vid nästa avfart som hade blivit vid lastbilcentralen som ligger där och man kör mot Vä istället..
Ja det var riktigt läskigt...
Säger bara det... HÅLL AVSTÅND!!
Dagens Noni: Igår kväll var jag på ljusparty i Brösarp. Där var också några av mina Noni vänner så det blev förstås Nonisnack till att börja med. Det spred sig fler ville veta.. Så Jenny o jag gav en kort info men överlämnade snabbt till Åsa som skulle dema ljusen. Vi fick i alla fall med flera som var intresserade av att komma med på vårt Noniparty vi ska ha snart. Datum bestämmer vi på söndag!
Juice your body.
Kram
onsdag 3 november 2010
Försäkringskassan helt ok så här långt..
I somras knäckte det till i mitt ena knä och det liksom vek sig baklänges i knävecket. Det var väl inte så farligt egentligen.. Jag har gått med det ända till i slutet av september. Visserligen gjorde jag ju en ommöblering av mina arbetstider o lite annat för att jag inte kunde jobba i serveringen så långa o många timmar utan att knäet sakta men säkert svullnade o blev tjockare o jag fick mer ont. Sista veckan i september kunde jag knappt stå o gå. SÅ jag fick en tid på vc o kunde konstatera att det helt klart blivit inflammation i ett ledband. Övrig smärta o svullnad kunde läkaren inte tala om vad det var därför att de inte hade några glasögon med röntgensyn på vårdcentralen. SÅ synd sa jag...
Jag fick gå hem med en dos av ibumetin - verktablett med inflammationsdämpande medel i 4 dagar. Det var ju jätteskönt att slippa ha ont o jag kunde gå som vanligt. Men efter det så var allt detsamma. Jobba i cafeet = ont. sitta på kontoret bättre. Halva dagar på Dans jobb - rätt ok.
I förra veckan drabbades jag av en riktigt flunsa med sängläge och då blev mitt ben sååå mycket bättre.
För att ev kunna använda min a-kassa till nästa år när jag lämnar caféet och om inte någon plan går i lås... så fick jag veta att a-kassan bara godkänner egna företagares uttag ur a-kassan om man går i konkurs eller kan påvisa att man lämnar av medicinska skäl. Alltså fick jag börja operation dokumentering. Man får inte bli arbetslös hur som helst som egen företagare även om man accepterar 45 dagars karens för att man slutar själv.
Så i går var jag på vc igen för att mer grundligt få dokumenterat vilka skador som finns i mitt knä. Detta resulterade i att jag blev halvtids sjukskriven 1 månad för att jobba på kontoret på halvtid så att knäet kan läka ordentligt. Därför fick jag ringa FÖRSÄKRINGSKASSAN.
Efter alla skriverier om hur jobbigt detta är så var jag laddad till tänder men... hör o häpna. Samtalet tog 5 minuter och jag fick hjälp både med min egen sjukanmälan och att som arbetsgivare anmäla att nu får FK ta över efter karensdagar. Det gick så snabbt o lätt så jag är helt stum.
OK jag har inte fått pappren ännu och inte några pengar men.. Detta var i alla fall en god start.
Men de hade inte någon inkomstuppgift på mig sedan 2006 så lite är det ju att handlägga innan jag får ut några pengar.
Till sist så skrevs igår också en remiss till röntgen och idag!! ringde de o gav mig en återbudstid i morgon bitti.
Än är inte undrens tid förbi:-)
Dagens Noni: Dubbla doser för att bli kvitt influensan o få ny energi!
Jag fick gå hem med en dos av ibumetin - verktablett med inflammationsdämpande medel i 4 dagar. Det var ju jätteskönt att slippa ha ont o jag kunde gå som vanligt. Men efter det så var allt detsamma. Jobba i cafeet = ont. sitta på kontoret bättre. Halva dagar på Dans jobb - rätt ok.
I förra veckan drabbades jag av en riktigt flunsa med sängläge och då blev mitt ben sååå mycket bättre.
För att ev kunna använda min a-kassa till nästa år när jag lämnar caféet och om inte någon plan går i lås... så fick jag veta att a-kassan bara godkänner egna företagares uttag ur a-kassan om man går i konkurs eller kan påvisa att man lämnar av medicinska skäl. Alltså fick jag börja operation dokumentering. Man får inte bli arbetslös hur som helst som egen företagare även om man accepterar 45 dagars karens för att man slutar själv.
Så i går var jag på vc igen för att mer grundligt få dokumenterat vilka skador som finns i mitt knä. Detta resulterade i att jag blev halvtids sjukskriven 1 månad för att jobba på kontoret på halvtid så att knäet kan läka ordentligt. Därför fick jag ringa FÖRSÄKRINGSKASSAN.
Efter alla skriverier om hur jobbigt detta är så var jag laddad till tänder men... hör o häpna. Samtalet tog 5 minuter och jag fick hjälp både med min egen sjukanmälan och att som arbetsgivare anmäla att nu får FK ta över efter karensdagar. Det gick så snabbt o lätt så jag är helt stum.
OK jag har inte fått pappren ännu och inte några pengar men.. Detta var i alla fall en god start.
Men de hade inte någon inkomstuppgift på mig sedan 2006 så lite är det ju att handlägga innan jag får ut några pengar.
Till sist så skrevs igår också en remiss till röntgen och idag!! ringde de o gav mig en återbudstid i morgon bitti.
Än är inte undrens tid förbi:-)
Dagens Noni: Dubbla doser för att bli kvitt influensan o få ny energi!
måndag 1 november 2010
I blåsväder..
På FB igen.. i blåsväder alltså.
Jag uttalar ibland mina åsikter på olika sätt offentligt i medier som insändare och kommentarer, ibland har de också blivit intagna som debattinlägg.. Detta tycker jag är kul. Det är givande att skapa debatter eftersom det ofta leder till att fler människor börja tänka efter. Men jag får också räkna med att få på skallen förstås.... Ibland händer det att min kära vänner o jag inte delar samma åsikt. Men det går bra ändå. En riktig vänskap ska tåla att man tycker olika anser jag, annars är det inte en givande vänskap.
Jag har lärt mig att skilja på sak o person. Jag kan tycka att en person har gjort något verkligt urkorkat men behöver inte uttala mig om hur denne person annars är för det vet jag ju inget om.. om jag inte känner den.
4§ Djurskyddslagens 4:e paragraf.
Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
Nyss handlade det om minknäringens vara eller icke vara o framförallt de protester som djurrättsaktivister utförde i går på en gård i vår närhet. Detta kommenterades bland mina vänner på FaceBook.
Jag var tvungen att lägga in en åsikt och fick svar förstås. Jag väljer att lägga ut några av dem här och eftersom de redan är offentligt utlagda på FB så ser jag inte något problem med att kopiera dem i min blogg:
* Någon annans vän = vänner utanför min vänkrets och det är olika personer.
Min gode vän:
Djurrättsaktivister demonstrerar hej vilt på XX nu. Orka.
En annan vän:
Hur har dom hittat ut där? mohaha..
Min gode vän:
Hur dom hittat ut? Dom har nog bara följt minklukten :)
Någon annans vän:
håller med, orka......
Någon annans vän:
.....jasså dom jobbar extra idag det är lördag!? Hoppas dom tycker det lönar sig med kvälls och helgpass!?
Någon annans vän:
Ja herregud att dem orkar!
Bodil:
Jag tycker det är bra att dom orkar.. så länge de inte släpper ut dem, det är ju lika illa.. Men att de protesterar mot detta svineriet. Av vilket skäl förtjänar dessa djur att sitta instängda i små äckliga burar för att bara bli till lyxpäls för människan?
Min gode vän:
Tror inte att det lönar sig varkens med extrapass eller något annat.
Man har kanske skilda meningar i frågan, men jag säger i alla fall igen. Orka!
Jag ser ingen mening med att gå in på någon annans egendom och hänga upp banderoller och skrika och gala. Det tillhör inte folkvett. Det finns andra sätt att föra det vidare på, för dom som är emot det.
Bodil:
Ok XX, håller till viss del med dig att det finns flera vägar att föra fram sin ståndpunkt men det ena utesluter inte det andra. Minkägaren har redan förbrukat sin rätt till en få en vettig behandling. Jag tycker han förtjänar detta och det är konstigt att ingen gjort det tidigare. Ingen har rätt att bära sig åt hur som helst, även om det är på sin egen mark.. jag tycker nog att det minkägarens folkvett som brister mest här..
Sorry XX:-)
Jag syftar här på det faktum att minkägaren har tillstånd att hålla 50 000 djur men har i själva verket 90 000 djur. 90 000 djur på en yta som är avsedd för hälften så många!!!
Ok så här långt.. jag håller på aktivisterna så länge de inte förstör o släpper ut djuren. Men jag anser att man har rätt att protestera och tror o hoppas att detta leder till att saker o ting åtgärdas fortare till förmån för djuren än om det inte blir ngn protest.
Men så kommer de här två följande kommentarerna som är anledningen till att jag kände att jag var tvungen att ta upp detta ämna i bloggen...för jag hade först tänkt att låta det passera. Men nu vet jag verkligen inte om jag ska skratta eller gråta....
Någon annans vän:
du bodil har du vatt på nån minkfarm igentligen. o då skulle dom jävla aktivisterna demonstrera oxå på gris o kogårdar ju. detta dom djuraktivisterna håller på med kallar ja ren jävla sabotage. du verkar inte ha alla hönsen hemma faktiskt. detta e min åsikt.
(en av mina yttre släktingar har tryckt på gilla knappen här...?? inte helt uppmuntrande)
Bodil:
Bästa XX. Oavsett vilka djur man har så finns det lagar att följa för djurens bästa, även för kor och grisar.
.. och du har helt rätt.. jag har inte alla hönsen hemma:-)
( tyckte att jag var lite vitsig här..)
.. och så nästa..:
Någon annans vän:
såg demostranterna bestod av ungdomar som inte kan tenka knarkare o allt annat jevla avskrede på samhellets botten bettre dom hade lert sig att jobba helften av dom lyfter vel socialbidrag som kronan på verket men mat vill dom ha
Ja, jag bara undrar.. hur är detta möjligt? Hur i hela världen kan två människor dra sådana här slutsatser? Det är för mig en gåta. En som uttalar sig om mig som person utan att känna mig och en som tror att aktivisterna bara är knarkare, inte jobbar, får socialbidrag och bara vill ha mat???
Jag blir nerslagen över debattnivån och undrar om det går utför med Sverige..
Som avslutning några klipp om Minknäringen i Sverige, som jag helt håller med om!
"Minkarna i Sverige lever under vidriga förhållande i trånga burar, efter sju månader gasas de ihjäl för att bli en päls som ingen behöver. Pälsindustrin strider mot svensk djurskyddslag. Att detta inte är förbjudet och får fortgå är fullständigt ofattbart. Att plåga djur till ingen nytta alls hör inte hemma i en demokratisk och civiliserad värld."
Mian Lodalen, författare och journalist
”Att bära päls idag är osmakligt och en provocerande handling. Eftersom djuren som ska bli päls missköts och plågas och lever under vidriga förhållandet så blir pälsen en symbol för en av människans ondskefullaste sidor."
Elisabeth Ohlson Wallin, konstnär och fotograf
"Jag har alltid försökt värna om de som lider och har det svårt, både människor och djur. Att få reda på hur dessa minkar lider gör mig vansinnig. Nu när jag vet hur illa ställt det är med minkarna önskar jag att uppfödningen upphör. Bort med detta!"
Arne Weise, TV-profil
Det är sorgligt att se att på alla dessa år som frågan drivits så har det inte gjorts mer för att stoppa det fruktansvärda lidande som djuren utsätts för.
Lili och Susie
Dagens Noni: ... jag håller noni utanför denna debatten..
Jag uttalar ibland mina åsikter på olika sätt offentligt i medier som insändare och kommentarer, ibland har de också blivit intagna som debattinlägg.. Detta tycker jag är kul. Det är givande att skapa debatter eftersom det ofta leder till att fler människor börja tänka efter. Men jag får också räkna med att få på skallen förstås.... Ibland händer det att min kära vänner o jag inte delar samma åsikt. Men det går bra ändå. En riktig vänskap ska tåla att man tycker olika anser jag, annars är det inte en givande vänskap.
Jag har lärt mig att skilja på sak o person. Jag kan tycka att en person har gjort något verkligt urkorkat men behöver inte uttala mig om hur denne person annars är för det vet jag ju inget om.. om jag inte känner den.
4§ Djurskyddslagens 4:e paragraf.
Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
Nyss handlade det om minknäringens vara eller icke vara o framförallt de protester som djurrättsaktivister utförde i går på en gård i vår närhet. Detta kommenterades bland mina vänner på FaceBook.
Jag var tvungen att lägga in en åsikt och fick svar förstås. Jag väljer att lägga ut några av dem här och eftersom de redan är offentligt utlagda på FB så ser jag inte något problem med att kopiera dem i min blogg:
* Någon annans vän = vänner utanför min vänkrets och det är olika personer.
Min gode vän:
Djurrättsaktivister demonstrerar hej vilt på XX nu. Orka.
En annan vän:
Hur har dom hittat ut där? mohaha..
Min gode vän:
Hur dom hittat ut? Dom har nog bara följt minklukten :)
Någon annans vän:
håller med, orka......
Någon annans vän:
.....jasså dom jobbar extra idag det är lördag!? Hoppas dom tycker det lönar sig med kvälls och helgpass!?
Någon annans vän:
Ja herregud att dem orkar!
Bodil:
Jag tycker det är bra att dom orkar.. så länge de inte släpper ut dem, det är ju lika illa.. Men att de protesterar mot detta svineriet. Av vilket skäl förtjänar dessa djur att sitta instängda i små äckliga burar för att bara bli till lyxpäls för människan?
Min gode vän:
Tror inte att det lönar sig varkens med extrapass eller något annat.
Man har kanske skilda meningar i frågan, men jag säger i alla fall igen. Orka!
Jag ser ingen mening med att gå in på någon annans egendom och hänga upp banderoller och skrika och gala. Det tillhör inte folkvett. Det finns andra sätt att föra det vidare på, för dom som är emot det.
Bodil:
Ok XX, håller till viss del med dig att det finns flera vägar att föra fram sin ståndpunkt men det ena utesluter inte det andra. Minkägaren har redan förbrukat sin rätt till en få en vettig behandling. Jag tycker han förtjänar detta och det är konstigt att ingen gjort det tidigare. Ingen har rätt att bära sig åt hur som helst, även om det är på sin egen mark.. jag tycker nog att det minkägarens folkvett som brister mest här..
Sorry XX:-)
Jag syftar här på det faktum att minkägaren har tillstånd att hålla 50 000 djur men har i själva verket 90 000 djur. 90 000 djur på en yta som är avsedd för hälften så många!!!
Ok så här långt.. jag håller på aktivisterna så länge de inte förstör o släpper ut djuren. Men jag anser att man har rätt att protestera och tror o hoppas att detta leder till att saker o ting åtgärdas fortare till förmån för djuren än om det inte blir ngn protest.
Men så kommer de här två följande kommentarerna som är anledningen till att jag kände att jag var tvungen att ta upp detta ämna i bloggen...för jag hade först tänkt att låta det passera. Men nu vet jag verkligen inte om jag ska skratta eller gråta....
Någon annans vän:
du bodil har du vatt på nån minkfarm igentligen. o då skulle dom jävla aktivisterna demonstrera oxå på gris o kogårdar ju. detta dom djuraktivisterna håller på med kallar ja ren jävla sabotage. du verkar inte ha alla hönsen hemma faktiskt. detta e min åsikt.
(en av mina yttre släktingar har tryckt på gilla knappen här...?? inte helt uppmuntrande)
Bodil:
Bästa XX. Oavsett vilka djur man har så finns det lagar att följa för djurens bästa, även för kor och grisar.
.. och du har helt rätt.. jag har inte alla hönsen hemma:-)
( tyckte att jag var lite vitsig här..)
.. och så nästa..:
Någon annans vän:
såg demostranterna bestod av ungdomar som inte kan tenka knarkare o allt annat jevla avskrede på samhellets botten bettre dom hade lert sig att jobba helften av dom lyfter vel socialbidrag som kronan på verket men mat vill dom ha
Ja, jag bara undrar.. hur är detta möjligt? Hur i hela världen kan två människor dra sådana här slutsatser? Det är för mig en gåta. En som uttalar sig om mig som person utan att känna mig och en som tror att aktivisterna bara är knarkare, inte jobbar, får socialbidrag och bara vill ha mat???
Jag blir nerslagen över debattnivån och undrar om det går utför med Sverige..
Som avslutning några klipp om Minknäringen i Sverige, som jag helt håller med om!
"Minkarna i Sverige lever under vidriga förhållande i trånga burar, efter sju månader gasas de ihjäl för att bli en päls som ingen behöver. Pälsindustrin strider mot svensk djurskyddslag. Att detta inte är förbjudet och får fortgå är fullständigt ofattbart. Att plåga djur till ingen nytta alls hör inte hemma i en demokratisk och civiliserad värld."
Mian Lodalen, författare och journalist
”Att bära päls idag är osmakligt och en provocerande handling. Eftersom djuren som ska bli päls missköts och plågas och lever under vidriga förhållandet så blir pälsen en symbol för en av människans ondskefullaste sidor."
Elisabeth Ohlson Wallin, konstnär och fotograf
"Jag har alltid försökt värna om de som lider och har det svårt, både människor och djur. Att få reda på hur dessa minkar lider gör mig vansinnig. Nu när jag vet hur illa ställt det är med minkarna önskar jag att uppfödningen upphör. Bort med detta!"
Arne Weise, TV-profil
Det är sorgligt att se att på alla dessa år som frågan drivits så har det inte gjorts mer för att stoppa det fruktansvärda lidande som djuren utsätts för.
Lili och Susie
Dagens Noni: ... jag håller noni utanför denna debatten..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)