söndag 25 november 2012

Att måla eller icke måla..

Jag har ett projekt som ska göras hemma vid sidan om min 15 poängs högskolekurs i ämnet bild.

I 30 år har jag gjort annat och inbillat mig att jag längtar efter den dagen då jag skulle få tid att ta tag i mitt måleri.
Denna hösten blev det dax. Varje måndag eftermiddag går jag till kursen i hus 15 på högskoleområdet.
Själv jobbar jag i hus 21. Det är såå praktiskt att ha kursen så nära.
Vi har kommit halvvägs, lämnat in arbete på den internetbaserade kursytan, haft redovisningar i klassen, gjort läxor och diskuterat, varit på museum och skrivit processbeskrivningar. Jätteroligt men kräver en hel del arbete.
Jag flyttade ju mitt i allt ihop och blev efter lite i arbetet men har nog koll på det mesta i alla fall.
Det är en härlig blandning av människor och lärarna är bra. Jag är nöjd med alla arbeten jag gjort. Jag har mycket att lära förstås men ngn stans måste man ju börja.
Projektplanen som jag skrev för 14 dagar sen innebär att jag skulle starta mitt måleri v 46 för då hade jag flyttat klart så pass att det skulle vara genomförbart, jag hade fått fram målargrejor och samlat ihop material o annat som behövdes. Arbetet ska vara klart vecka 1 2013 därefter ska presentationen förberedas o göras.
Nu är det vecka 47 och slutet på veckan.. idag känner jag att jag måste börja..
Det är inte så att jag längtar efter att få börja..
Jag ska bara....

Jag ska bara ställa in TV antennen rätt så att det nu går att fästa antennsladden, vilket måste göras i dagsljus, jag vill också såga till en planka som ska ligga i skarven, i golvet mellan två rum där vi bröt bort en vägg när jag flyttade in. Diska behövs och förbereda matlådorna till veckans arbetsdagar.
Det är också söndagkväll och gympan skulle återupptas. En orgelkonsert är också egentligen uppbokad  ikväll..som jag gärna skulle vilja lyssna på. Ett antal lådor att packa upp med mina böcker o annat vill jag också plocka upp.
Men helst utav allt skulle jag bara vilja göra ingenting.. väldigt lite ialla fall, en snabb promenad i regnet och sen lite mat och så sticka klart min tröja i TV soffan och sätta upp en hylla och packa upp en låda med böcker..
Det är vad jag helst vill..
Varför är det så?

Är måleriet bara en illusion? ngt jag bara inbillat mig att jag vill? Även om jag är hyggligt duktig betyder det kanske inte att jag vill??

Egentligen lockas jag mer av att göra allvar av mitt experiment av naturlig hudvård.
Jag lockas också att göra allvar av ett annat experiment som jag kallar jeansprojektet.. att skapa nya klädesplagg av recyklade klädtrasor.. Jättespännande!!

I mitt liv har jag märkt att jag tycker att väldigt många saker är roligt. Jag har alltid våndats över att behöver välja bort roliga saker  därför att tiden inte räcker till.. jag tycker helt enkelt att det mesta är roligt att göra.

Någon sorts energi, en skapande process är det som ska ut... jag veta bara inte riktigt vad jag ska välja.
Vet ni?


Här är bilden i mitt projektarbete. Motviljan an bero på att bilden helt enkelt är för svår..









Jag vet verkligen inte vad det är som hindrar mig, jaa, det är ju förstås jag själv men vad beror det på??







Kraam

torsdag 1 november 2012

Hemmagjord hudvård och schampo

Det pågår ett projekt...
Jag kom just ur duschen och har duschat med min fina sockerscrub som jag blandade häromkvällen, den har alltså hängt med några gånger nu och funkar jättebra. Sååå skönt för skinnet.
Ikväll tog jag också tag i en annan viktig del, nämligen hårschampot. Jag blandade ihop en egen variant och schamponerade med och håret är så mjukt o skönt.
Det bästa av allt är att alla ingredienser hittar jag i mitt kylskåp och skafferi.
Alltså allt går att äta, då är det helt ok för min hud, mitt hår, avloppet och Moder Jord:-) Jag älskar det.!!

För 30 år sen startade jag mitt miljöengagemang och odlade  och beredde den mesta maten vi åt..
Vi hade egna höns, julgrisar och ett härligt trädgårdsland med bärbuskar. Vi köpte mejeriprodukter och lite annat.
När barnen kom så blev det tygblöjor o ullbyxor. Av gamla lakan och utslitna frotté handdukar klippte jag till tvättlappar till barnarumporna, ja.. det var ett medvetet val som fungerade då. Tiden blev mer knapp pga av mer arbete och jag blev äldre o latare och engagerade mig inte lika mycket..
Men att välja miljövänliga varor har alltid varit ett stort intresse. Jag har alltid sorterat våra sopor, långt innan vi blev tvugna av kommunen att göra det.
När jag började med Noni för 8 år sen tog intresse för egen hälsa inkluderat hud- och hårvårdsprodukter över. Jag har läst på, följt marknaden, slagit upp märkliga ingredisenser på alla möjliga produkter som man finns överallt. Noniprodukterna var bland de första som inte innehöll parabener och sulfater. De är ganska ensamma om det fortfarande.. men mer o mer stör det mig att dessa produkter transporteras kors o tvärs över halva jorden. Dessutom så är det ju inte helt rena från onödiga tillsatser de heller även om de är bland de bästa.
Därför har jag nu praktiserat all min ihopsamlade kunskap och tillverkat mina egna produkter. Jag har ju också en gammal livsmedelsteknisk utbildning i bagaget, vilket kommer väl till pass.

Alltså... tänk själva, vad använde man innan industrin kom igång och började tillverka en massa kemikalieprodukter som vi inte visste att vi behövde??

I mitt downzising  liv ingår det att backa ett par steg på många fronter men inte nödvändigtvis på alla.
Till min egen hudvård och hårvård har jag tagit basvaror som finns i hemmet och räknas som livsmedel och går att äta, det man använde förr. Alla har var och en olika kemiska funktioner men är helt ofarliga för oss o Moder Jord.

De innehåller inga tillsatser som emulgeringsmedel, konserveringsmedel, färgämne eller artificiella doftämne och aromer.. öörrkk
Varför i hela världen ska jag gå och köpa dessa produkter och gynna en industri som skitar ner Moder Jord?
Nä.. jag har inget bra svar på det. Dessutom så känns det mycket bättre att dra ett strå till stacken för att lämna över något bra till nästa generation.
I årmiljoner har jord och natur levt i harmoni ända tills människan på förra århundradet rusade fram och skitade ner allt och det pågår fortfarande..

Näpp, nu sitter jag här o njuter av min sockerscrub med ett mjukt o lent skinn och ett rent hår utan ett enda lödderämne tillsatt, med varor som lika gärna kunde bli en energidrink.