Jazz & jogg

Det blir inga bilder ikväll.. Dumt nog så bestämde jag mig för att jag inte behövde telefonen på konserten, vilket ju var helt sant. Men jag kunde ju tagit några foto! Grr. Så korkad jag är.
Ikväll var syster Johanna och jag iväg i Simrishamn och lyssnade på Tessan Milveden, min sånglärare och vår sång-clinic ledare.
På Livsverkets innegård sjöng hon och kompades av två fina, duktiga killar: Aron Mandelman och Johan Söllscher. De var båda kopior av sina fäder.. åtminstone var vi ganska säkra på vilka som är deras pappor...
Hur som helst så var de, trots sin ungdom väldigt duktiga. Johan på gitarr, förstås.. och Aron på äkta ståbas. De har framtiden för sig.
I morgon när jag har huset för mig själv, ska jag sätta på Manhattan Transfer och dra igång med Body & Soul som Tessan och pojkarna bjöd på i en egen tappning:-)

Joggen handlar mer om ett uppdämt abstinens behov av att få röra på mig. För en vecka sen låg jag hela natten med isklampar runt mitt knä för att dämpa den bultande, pulserande värken. Det var efter Kiviks marknad.. och då var vi bara där ett par timmar på kvällen och satt o fikade halva tiden..
Läkaren sa ju vid mitt senaste besök, när jag ville utreda orsak o verkan, att det inte fanns något annat än verktabletter att ta till. Jag får leva med detta. Men jag la in en annan växel och både invärtes och utvärtes behandlat mig med egna, valda ickeläkmedel utan biverkningar. Jag har smort in mig runt om knäet 5 ggr per dag. Faktiskt så har jag blivit av med nästan all inflammation i ledband och mjukdelar... En stor skillnad faktiskt. Därför har jag på nytt testat försiktigt med powerwalk o varvat med lätt jogging. Bara en och annan verktablett har slunkit ner när smärtan varit för stor. Det kan jag stå ut med. Med knäskydd och i förebyggande syfte, alvedon, har jag genomfört min favoritrunda två gånger nu den sista veckan. Med ganska bra resultat. Inte så mkt bultande efteråt. Halleluja:-)
Det är min träningsform och jag mår såå bra av det. Jag kan stå ut att det är lite värre någon dag efteråt bara för att få känna känslan att ha sprungit lite, ökat pulsen och blivit svettig.

Jag fick dock veta av kära mor att man kan ringa direkt till ortopeden och begära en s.k. egenremiss. Det hade hon hört av en väninna med dåligt knä som efter två år med sjukgymnastik inte bivit bättre. Hon ska nu opereras. Två månaders väntetid dock.. Men jag har ju väntat 11 månader redan så det är väl bara att gilla läget. Jag tror nämligen att det är en knäck i menisken. Tänk att man inte blir upplyst om det..att man kan ringa själv. Märkligt. Men det kanske blir fel i statistiken då, det finns kanske ett maxbelopp på hur många en vårdcentral får remittera vidare..

Nu när jag fått ner svullnad och ett allmänt smärt-tillstånd så kan jag skilja på olika typer av smärta.
Jag misstänker att artrosen har kommit till följd av knäcken som kan ha skadat menisken. Till en del iaf. Mjukdelar ska inte bulta vid artros och det ska inte heller finnas kramper i lederna bak i knävecket vid belastning. Varje steg jag tar smärtar mer eller mindre på olika ställen i olika situationer. Det tar på energin att ständigt ha smärta, även om den ibland är mer och ibland mindre närvarande.
Nu hoppas jag att det ska bli utrett vad felet egentligen är.

Jucie Your Body

Ditt & datt

..egentligen hade jag tänkt skriva av mig om att nattsömnen är synnerligen störd. Jag pallar upp mitt onda knä m kudde i femtielva ställningar och som nu i natt fick jag till slut hämta en isklamp, trots dubbla verktabletter, för att kyla ner de brännande, bultande områdena. Kl 04.15 somnade jag till. Om hur omöjligt det är att komma till inom sjukvården och om hur jobbiga mottagningssköterskor inte förstår vilken service jag som patient har rätt till... och nu gjorde jag det också, skrev av mig alltså.

Men nu åter till trevligheter som Lelle's och Sagas besök på mitt kontor på högskolan, Kaffe paus i trädgården med Marley som stannar hos oss då och då, om Kiviks marknad med våra töser och hur stolt jag är över blomsterprakten vid vår trappa och vad som ger mig energi - min livsdryck. Stärkande och bra på alla sätt.

Lilla saga charmade oss förstås på min nya arbetsplats. Lelle med för den delen.




Kaffe paus med Marley som är en riktig knähund. Marley är Jennifers hund och hon stannar ibland kvar hos oss några dagar när husse o matte åker hem till Ystad.



Ett bildregn från Kiviks marknad där kvällssolen flödade och höjdpunkten var Langos vid havsutsikten. Saga promenerade runt hos oss för att få en smakbit av var och en. Dock var Dan's ost/skink variant favoriten.


Bästa favvo moster:-)



Lelle tittar på köksgrejor..



Saga provsmakar. Hon älskar att smaka på allt som alla andra äter.





Mina penséer växer o frodas. Jag plockar bort vissna blommor och skaft var annan/var tredje dag, så snart de kroknar lite, så att det hela tiden kommer ut nya. Denna ska jag hålla igång hela sommaren hade jag tänkt.



Till sist - Make room in your fridge for very important stuff..



Juice Your Body. Tahitian Noni EXTRA - Bag in Box! Yeahh

Ny frissa!

Jag är bara trött på det långa håret (igen). Jag hade glömt hur det var..
Visst skulle jag låta det växa ut igen men... Det är skitjobbigt med långt hår, speciellt när det ska tvättas. Sen när man sitter på bussen, TVsoffan eller en bio och har klämmor i håret så kan man inte luta huvudet bakåt utan att de tar i och likadant när man har gummiband.
Men håret måste var uppsatt annars blir jag ju handlingsförlamad. Det trillar fram för ögonen och man ser ingenting... suck..

Jennifer, Jokke o Milo har varit här ett par dagar och innan de körde ikväll så fixade Jennifer en sida där man själv kan redigera sin frissa. Det var kul.
Här kommer lite bildregn.

Dessa är väl några jag kan ta på lite allvar..






Dessa frillorna är bara för att det var kul..









I slutändan blir det åt detta hållet. Lite kortare eftersom jag har en inre längtan efter en riktigt kort frissa. Det växer ju ut igen. .. och denna är på riktigt.
Det är från min 50 årsfest.



Jag har aldrig förut fått så mycket fina kommentarer om hur bra jag passade i denna frisyren, konstigt nog.. Själv kunde jag aldrig riktigt vänja mig vid min spegelbild. Men så här i efterhand så tycker jag att det är helt ok. Och framförallt så är det precis så bekvämt som jag vill ha det.
Jag har inte det rätta handlaget i fingrarna. Jag vill helst bara gå in i duschen, i med schampo, rufsa runt lite och så är det klart!


Juice Your Body!

Livet på landet :-)

I går morse när jag skulle gå till bilen och passerade en blomkruka så fick jag syn på en liten fågel som satt där på kanten. Den var sååå liten och rörde sig inte ut fläcken, bara vickade lite på huvudet, helt orädd. Förmodligen en liten unge som nyligen provat på sin första flygtur ifrån buskaget bakom o landat i krukan. Den hade inget alls emot att bli fotad.





När jag kom hem idag så meddelade Dan att vi fått en fladdermus inneboende. Precis utanför fönstret, på kanten har den satt sig för att sova fram till natten.
Visst är det så att det om kvällarna flyger fladdermöss runt huset men att de sätter sig på ett så konstigt ställe. Först när jag tog kort en decimeter framför den så reagerade den och sträckte lite på sig.







Ikväll kom Jennifer och Milo och direkt utanför bilen när de steg av så kom två pyttesmå grodor hoppandes och Milo kunde få upp dem i handen. Så söta.





Här är rena djurparken.. Vi har ju ett helt bisamhälle i gavelväggen också.. De fick faktiskt sitta kvar.

Startskott och sånt

I kväll var vi inhyrda som barnvakter på startskottet då föräldrarna skulle springa båda två. Conditori Fantasi hade dragit ihop typ 16-17 pers inkl personal och goda vänner att tävla för dem. Både Linnéa, Alec och Elin sprang.
Vi hejade på med hjälpt av Saga, Hampe och Adam.

















Elin o Linnea kom i mål med 1 sekunds skillnad, gjorde en spurt i målgången. Alec sprang in på 17 plats och fick pris som en av de första 20 i mål. Grattis till alla duktiga löpare. 17 plats bland 1000 startande är helt ok:-)


Det blev en mysig stund med Saga i allt folkvimlet. Vi avslutade med att testa älgkebab i pitabröd. Riktigt gott. En promenad genom stadens gator på väg mot bilen var den dos av Kristianstadsdagarna vi orkade med. En lugn hemmakväll smäller högre.

Den lilla damen (Saga) börjar mer och mer visa sitt temprament. När hon inte vill så protesterar hon högljutt och när Lelle säger typ Nej Saga, inte röra så blir hon arg och vill dra till i mammas fingrar eller i jackan.. Vi småler i smyg.. Efter att de sprungit klart ville Saga krypa, gå, busa på marken och absolut inte vara i någons famn eller sitta i vagnen. Linnea tog upp henne för att förbereda för hemgång. Saga blev jättearg och blev hal som en ål och slingrade sig så att det var omöjligt att hålla i henne. (tänk att alla ungar lär sig detta knep, hur kommer de på det så fort?) Hon tjoade och gnällde. Ner på marken skulle hon. 10 månader och vet exakt vad hon vill och inte vill och protesterar i högan sky. Jojo.. de får de hett om öronen Lelle och Alec.:-) Men i nästa stund så räcker det med en nyckelknippa som genast blir jätteintressant och allt är glömt.. De lever i nuet, barnen:-)

Det blir inte så ofta några rader här nu. Digital semester kanske man kan kalla det..
Nåväl, vi gör som folk gör mest. Jobbar, äter middag och grillar ibland. Fixar med blommorna i trädgården, åker o handlar eller umgås med barn och barnbarn.
I fem veckor har jag jobbat på högskolan nu och det känns som jag varit där riktigt länge.
Min kollega säger att: - det känns oms du alltid har suttit här med mig på mitt rum.. Ett gott betyg tycker jag.
Vi känner oss hemma med varandra.

Dan hittade ett matjesill recept med kokt skivad potatis, matjessill, gräslök och rödlök och gott om smörklickar som han fixade en kväll. Det skulle i allt ihopa i ett foliepaket och värmas upp på grillen. Jättegott.
Vi satte upp en presenning vid grillplatsen till Lelles kalas och den sitter kvar för att kunna vara där och slipa på fönstren som ska målas i sommar. Då kan man vara ute och fixa även om det regnar.
Dessutom kan man sitta ute o grilla/äta också, även om det regnar.
Det är ganska mysigt.









Noni då... Jo, jag har samlat en lite grupp av vänner och vänners vänner och vi träffas första söndagen i månaden hos någon av oss för att lära allt det finns att veta om denna Naturens under frukt. Morinda Citrofolia.
Det är jättetrevligt och jag har fått nya goda vänner. En av tjejerna är nyutbildad hudterapeut och hon har blivit helt förälskad i hudprodukterna och dess innehåll. Kul, eftersom hon verkligen kan läsa och förstå innehållsdeklarationerna på hudprodukter.

Juice Your Body
Bodil