tisdag 26 februari 2013

Toppnotering

Jag lämnade blod i morse. Det har jag gjort många gånger förr, närmare 53 ggr det blir typ nästan 25 liter tror jag. Men det var en skillnad idag.







Jag noterade mitt högsta hb värde någonsin idag,  145 Hb. Det motsvarar (blodfärgämnet hemoglobin) gram per liter och normalt ligger mellan 130 - 170. I alla år har jag precis klarat mig över gränsen för att få lämna, 125, med viss variation. Mellan 128 och 132 är mitt genomsnitt.
Eftersom näringslära o mat är ett stort intresse har jag alltid försökt att påverka mitt ätande så att det ska bli så bra för kroppen som möjligt. Dålig mage o känsliga tarmar har dock begränsat vilka livsmedel jag har kunnat äta. En teori har alltid varit att detta dåliga mag- och tarmpaket har hindrat upptagningsförmågan av näring o nyttigheter. Därav det låga blodvärdet.
I min utbildning har jag lärt mig att äta efter tallriksmodellen, att räkna kalorier och hur man reglerar energiintaget. Vad som är nyttigt och att undvika fett.


På senare tid, ett par år, har jag dock tvingats ställa all min förvärvade kunskap på ända.. Vilket är mycket spännande eftersom jag gillar att utmana gamla, invanda tankar o föreställningar.
Fler o fler rapporter påtalar att kolhydrater är en stor bov till våra välfärdssjukdomar.
Jag har sådär halvhjärtat, dragit ner på kolhydraterna och betett mig som en periodare. Ibland mer strängt och ibland lite mer generöst, en mellannivå. Det jag märkt är att då jag varit mer sträng så har jag mått bättre. MAGEN har mått bättre. Inget buller, inga knipande luft bubblor, utkomsten har också balanserats på ett bra sätt när jag undvikit kolhydrater.Mitt normaltillstånd har annars varit att intagen föda har rusat igenom hela systemet och kommit ut lika fort som det kommit in.
Dessutom blir mina blodsockssvängningar väldigt stabila när jag undviker kolhydraterna. En sak jag haft ganska stora problem med under minst 10 år.
I julas var min ambition väl slapp så jag satte upp ett mål att i januari verkligen ta tag i detta. Ett snabbt ögonkast på vågen bekräftade också att det verkligen var toppnotering här också..




Jag har läst mycket litteratur om LCHF och kolhydratfattig mat och verkligen satt mig in i vad det är som händer i kroppen med en tillbakagång till den kost som vi från början är skapade att tåla och äta.. jägarens.
Det finns alldeles för många missuppfattningar (som vanligt) om vad det innebär, precis som med så mycket annat som folk har åsikter om innan man egentligen vet vad det i grunden handlar om.
Jag vill hellre skaffa mig kunskap ( inte tyckande) för att bestämma min uppfattning.
Näringsläran har jag ganska uppdaterad sen förut.

Jag har också börjat läsa en bok av Sten Sture Skaldeman som var den som för riktigt många år sen la om sin kost med egna försök o teorier, långt innan någon visste vad LCHF var för något.
Boken heter "Ät dig ner i vikt".
Den beskriver precis hur han gått tillbaka för att söka vår ursprungliga kosthållning. En mycket spännande bok som berättar att det handlar inte om att räkna kalorier utan om att förändra fettförbränningen. Hans mål var att gå ner i vikt. På vägen fick han också helt normala världen av blodtryck, kolesterolhalter mm. Han blev av sin läkare friskförklarad och gick ner 60 kg.

Så mycket nytt jag har lärt mig!

Idag har jag fått kvitto på att min mage och tarmar mår så mycket bättre så att järnupptaget har ökat till dagens toppnotering.

En bieffekt har också blivit att jag numera knappast alls, har några besvär av restless legs. Faktum är att när jag drastiskt dragit ner på kolhydraterna, slutat med "en om dan", extra magnesium och järntabletter och som komplement lite B12 ( allt för RS syndrom) så har RS syndromet i princip försvunnit.
Det är ju märkligt... Men jag läste i höstas en artikel om att tillsatt magnesium, järn och B12 som är en rekommendation för att minska på RS syndromet också kan boosta systemet och göra att man hela tiden behöver öka doserna. Precis det var det som hände.. Jag blev snabbt sämre.
.. ända tills jag slutade med allt och blev typ bra! Jag kan direkt märka skillnad om jag slarvar med kolhydraterna som får jag lite RS syndrom.

Jag är inte sjuk, jag har bara lidit av lite ålderskrämpor eller i själva verket lite välfärdssjukdoms tillstånd.
Med att ta bort kolhydrater, vitamintillskott, järntabletter etc, så mår jag mycket bättre.

Jag kan utan att blinka säga att kolhydraterna är den stora boven. jag håller med de nya forskningsrapporterna som ställer gammal kunskap på ända. Jag har nämligen själv gjort en erfarenhet som både känns i kroppen och dessutom nu finns som dokumenterat mätvärde.
Vad äter jag då?








Kött, fisk, ägg, grönsaker som odlas ovan gjord, fullfeta mejerivaror, hallon och lite mörk choklad, paranötter, lite mandel.
Vad avstår jag då?
Allt som innehåller sädeslag (vete, havre råg o korn), ris, majs, grönsaker o potatis som växt under gjord, frukt, godis o choklad.
Jag väljer bland sådant som har max 5 gram kolhydrater per 100 g livsmedel.
Jag har ett enda undantag, morötter i begränsad omfattning och endast råa.
Jag köper inga hel- eller halvfabrikat utan lagar all mat själv från grunden. ( Fast det har jag nästan alltid gjort..)
Att äta en frukt som mest innehåller fruktsocker, startar ett insulinpåslag som i sin tur blir en hormonstörning för hela kroppen.
Man får alla näringsämnen och vitaminer av kött, fisk och ägg.
Att vitkål innehåller långt mer Cvitamin än citron o apelsin är det få som känner till.

Som sagt. Toppnotering idag  är mitt kvitto på att ny kunskap är ofta bra kunskap även om etablissemanget fortfarande säger något helt annat.
Det tog 40 år att få genomslag av kunskapen att c vitamin botar skjörbjugg. Nu vet alla detta.

Ska det ta lika lång tid att lära oss att minska på kolhydraterna tro...



Kraam


ps. Kan tillägga att sen januari har mätvärdet på vågen också blivit bättre. - 3 kg är helt ok!

söndag 10 februari 2013

Avskedsakt

Han har funnits i hela mitt liv..
Han gick bort strax före jul.
Idag har vi följt Curt Bjernevi med en avskedsakt i Maglehems Bygdegård tillsammans med hans bägge söner Pelle och Pelle och Curt's särbo Git.
Många gamla vänner hade också valt att deltaga.





Jag och mina systrar fick möjligheten att få framföra två sånger till hans minne. Två sånger som passade väldigt bra och som ramade in fars tal där han berättade om Curt och deras gemensamma konstnärsliv.



Vi sjöng Kristallen den fina en folkvisa från Dalarna där han föddes. Vi avslutade med Länge Leve Livet. En hyllning till livet, fred o framtid och Kärlek som passade väldigt fint till Curt's minne.
Det var första gången jag deltagit i en avskedsakt utanför kyrkan och det var väldigt fint.



Ända sedan jag var liten har Curt kommit o gått i vårt hem. Som vuxen har vi mötts i flera andra sammanhang och det har alltid varit stora kramen och glädje.
Vi var alla fascinerade av alla hans fantastiska historier och hans djupa intresse för Atlantis vilket har genomsyrat mycket av hans konst.




Dagen idag har bjudit på både glädje o sorg.
Glädje över att få träffa systrarna och sjunga tillsammans och sorg över att Curt inte finns längre..

Men hans båda söner uppmanade alla att särskilt njuta av tillfället och festen eftersom Curt gillade att träffas och har roligt tillsammans på fest. Så detta var en Glad tillställning.

Jag funderar på min egen begravning en gång i framtiden och tänker att precis så här skulle jag vilja ha det när jag går bort.
Hyllningar med tal, sång o musik och en glad fest efteråt.




Curt.. vi ses igen :-)


lördag 9 februari 2013

Att göra en lördag..

Ledig dag! vilket innebär att ingenting är "inbokat". Inga uppdrag som har deadline, inga viktiga ärenden, inga möten...ingenting som måste göras. Vad ska jag fylla denna lördag med?

Fixa till inramningen på öppningen som blev då vi rev en vägg när jag skulle flytta in?



Organisera om i skrubben vid trappan där jag samlar glas, burkar o tidningar?




Försöka baxa in varmvattenberedaren som står i garaget så att den kan kopplas in?

Gå en långpromenad, bli svettig och sen ta en lång dusch?

Gå till grannen o handla grovhonung så att jag kan blanda ny duschkräm?

Sätta i ny dammsugarpåse i dammsugaren o städa lite eftersom det inte blev gjort i går då påsarna tog slut och jag fick åka o köpa nya?

Sila upp räkbuljongen jag kokte på skalen i går kväll efter att ha fredagsmyst med räka, ägg, majonnäs?
Den fick stå på trappan i natt för att svalna..






Förbereda sallad till kvällens middag o kanske köra till affären o komplettera med någon saknad ingrediens?

Öva lite till på sångerna vi (systrarna o jag) ska sjunga på Curt Bjarnevi's minnesakt i morgon?

Sätta i tätningslister i de fönster o dörrar som inte fick någon vid inflyttningen i höstas?

Gå över till Dan o sätta igång lite tvätt?

Leta upp foto till nästa oljemålning jag vill måla?

Klippa av o korta in ärmarna på en tröja jag köpte på second hand för 10 kr i höstas?

Eller ska jag klättra upp på stegen o fästa den sista biten på antennsladden, nu när riktningen på antennen är definitiv?

... Ja, det finna alltid tusen saker att göra.

Jag tillhör dem som ALDRIG varit sysslolös i hela mitt liv och har aldrig förstått mig på de människor som inte har något att göra.. Herregud.. det finns ju alltid saker att göra:-)

Faktum är att jag oftast hamnar i en situation där det finns för mycket som MÅSTE göras.

..Och sen finns det finns så mycket saker jag VILL göra!

Jag har alltid haft sådana arbeten där jag träffat mycket människor, jag har växt upp i en stor familj där det alltid kommit i gått kända o okända människor, i min egen familj har vi alltid stått nära varandra med mycket träffar o gemensamma planer.
Kort sagt har det alltid funnits mycket människor omkring mig vilket jag är oändligt glad över.

Men.. ibland måste jag bara få tid att vara för mig själv (inte ensam) och glida fram lite oplanerat.-)

Idag är en sådan dag då det inte finns några måsten.
Jag älskar dessa dagar!
De har alltid varit en bristvara.

Jag tror jag sätter mig i stickhörnan o stickar lite till...





Kraam :-)