måndag 21 februari 2011

Saga Maya Margareta

Sååå äntligen blev lilla Saga döpt. Saga, Maya, Margareta Golstrand. Vilken lycka.



Hela släkten var samlad. Nästan 50 pers inkl Fantasitjejerna som nästan räknas till familjen.
Dopklänningen har några år på nacken.. Både Jokke, Elin och Linnéa har haft den. Och tänk efter alla flyttningar nu på sistone så har den hängt med i originalkartong.
Eftersom jag fotade både med Alec's och Elin's kamera så har jag inga egna foto utan snodde på Lelles blogg.


Presenter fick hon också förstås, massor. Här är det smyckesregnet. Ett guldhjärta blev det från mormor o morfar.



Bästa brorsorna hjälpte till att öppna presenter.



Fantasitjejerna hjälpte till att duka så fint.

Vi ville förstås alla bära på tösen efteråt i församlinghemmet där vi samlats för att äta goda smörgåstårtan från Fantasi och Ekströms fina hallon/marängtårtor som jag fixade på morgonkvisten.



Mormor o Saga





Moster Ulrika (mormoster) och gullehjärtat. Det var första ggn som de träffades precis som (mor)moster Magdalena. De har varit sjuka i omgångar och sen var det snöoväder som har satt hinder i vägen för en date. Men nu såå.



Johanna S och gudmor Elin poserar.



Och så pappa och hans snygga systrar.

Tack Lelle för lånet av bilderna.

Dagens Noni: Det drar ihop sig för Måbra kväll på Ekströms Café den 2/3 då Jenny Malmsjö o jag kommer att visa Noni från den allra bästa sidan.

Juice Your Body.

onsdag 16 februari 2011

Ibland går det lite för fort..

.. som alldeles nyligen. Jag lät mig fångas av en intressant tanke och övergav min plan. När den första svindlande tanken hade lagt sig lite såg jag att min ursprungliga plan var det riktiga valet. Men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig om jag känner att jag gjorde fel.
Så mina vänner... innan vi hade skrivit något avtal eller gjort klart en introduktion så avböjde jag jobberbjudandet.
Min plan är och förblir, att till hösten plugga något helt annat för min egen, personliga utvecklings skull.
Jag hade ju bestämt mig att aldrig mer laga mat offentligt till andra. Det har jag gjort så att det räcker i alla möjliga former. I restaurangform, i kallskänk, i storköksmiljö, på gille och (jazz)festlivaler och de senaste 10 åren i egen regi i café miljö.
På Blåherremölla från 2001, i hembygdsparken från 2006 och på Tingsvägen 23 från 2009.
Så många matbeställningar med äggakaga o stegefläsk, porterstek med herrgårdsgrönsaker, varmrökt lax med kokt potatis o kall romsås, päresoppa och andra soppor med för den delen och massor av annan mat också.
Min största merit var förstås när vi på Blåherremölla fick äran att laga 5 rätters till alla artisterna som skulle medverka på Isidors kulle. Kvällen före konserten var de på Blåherremölla och åt. Lisa Nilsson var med minns jag.
En rolig sak när man ska bjuda på finmiddag är att få duka.
Här följer ett bildregn över den fina miljön vi hade på Blåherremölla. Det kan jag sakna ännu.. men det var ju omöjligt att utveckla och förbättra med den hyresvärd vi hade då.


Vi förberedde filén i provköket på Culinar. Lågtempstekt inlindad i plastfolie.



Lelle var med där o fixade med ditt o datt.



Jag förberedde dukningen på logen.



Enkelt men vackert. Rullen i glaset var menyn ihoprullad med balband.



Vi använde lågloftet till alla uppläggningar. Katta, Anette Hurtig o jag fixade maten.



Ordning o reda på förätten.



Serveringspersonalen är laddad.



Ingrid, Ingrid & Ingalill småpratar på gården innan festen.


Det blev succé o alla gäster var mycket nöjda.






Vi hade många fester på lågloftet och här är det dukat till bröllop.



Bordsdekorationen hämtade jag i min trädgård.


På denna fina vagnen dukade vi upp bufféer av olika slag.



Här en annan fest med annan dukning.


En interiörbild från lågloftet och jag bara älskar den. Så vackert!



Blåherremölla .. här har jag bara ljusa o glada minnen.
Nu är Möllan såld och jag hoppas att den nya ägaren öppnar upp caféet igen så att vi kan njuta av den alldeles speciella atmosfären som finns här.

Dagens Noni: Fram till att jag börjar skola i höst ( måtte jag bara komma in på ngn av de linjer jag väljer) så ska jag ägna mig åt att utveckla den företags idé det innebär att jobba i ett nätverksföretag. En alldeles underskattad och så väldigt enkel affärsidé. I det här fallet så är min älskade Noni egentligen inte alls viktig. Man kan bara se det som om att man på köpet också kan få en bättre hälsa.
Men nu vill jag lära ut affärsidén om hur man enkelt kan tjäna pengar - att skapa sig en passiv inkomst... jag bara älskar det ordet, passiv inkomst!

Juice Your Body.

fredag 11 februari 2011

00.04 Piip - jag har fått ett jobb.:-)

Är det ens klokt att börja på ett blogginlägg så här dax? Jag hade ju faktiskt tänkt att jobba lite på caféet i morgon.. jag vet också att när jag väl börjar skriva så brukar det bli en hel del och bli ganska sent..
Men först vill jag bara pigga upp er med denna underbara lilla tös. Mitt barnbarn Saga som strax blir 5 månader gammal. Är hon inte helt underbart vacker? <3





Annika PP, jag måste få boka in tid med dig o Sofia på Ekströms nu, nästa gång för fotografering!


Nåväl..Ännu är jag inte helt återställd.. Ja, det har jag ju inte berättat ännu..
Hmm.. min blogg har de senaste månaderna innehållit mycket om mina små o stora krämpor och jag ogillar när vänner fixerar sig vid sjukdomstillstånd så att det till slut är det som blir deras liv. Så vill jag verkligen inte ha det för ingenting är tråkigare att höra på, när det bara mals o mals hela tiden. Med risk för att själv vara farligt nära den positionen - en liten uppdatering.
I slutet av förra veckan, just när jag började känna att nu, NU är jag på väg att bli av med min senaste influensa så slog eländet till med superkraft. I lördags em rusade febern upp till 39,9 alltså nästan 40 grader och jag fick en vansinnig värk i precis hela kroppen. I alla leder, muskler ja ända in i benmärgen kändes det som. Jag blev sängliggande helt o hållet i 4 hela dagar. Tempen sjönk så småningom och idag torsdag är jag helt feberfri men går fortfarande på värktabletter och måste fylla på så snart jag märker att de börjar släppa sin effekt. Hela kroppen skriker av värk o jag får nästan panik om pillerna inte tar fort nog..
Låter som värsta avtändningen här men.. det är helt sant. Jag har denna veckan intagit lika många tabletter som de senaste 5 årens totala konsumtion, ja inte ens det tror jag. Jag äter aldrig piller annars och har väldigt sällan varit sjuk. Hittills...
Nu när jag ändå har lite tid att vara det, så har jag samlat allt på hög. Effektivt o bra. Tyvärr är jag bara halvtids sjukskriven men sjuk på heltid.. men strunt i det.

Jag skulle berätta att jag fått ett jobb! Jättekul ska det bli:-)
I höstas ngn gång skickade jag ut diverse intresseanmälningar till ställen som jag tänkte att jag skulle vilja jobba på. Olika behandlinghem i bygden. Det var ingen då som nappade. Men för ett par veckor sen fick jag plötsligt ett erbjudande från ett av dem. Det närmaste. Österlenportens behandlingshem som har verksamhet här i Degeberga på gamla Forsakarsgården. En plats i arbetslaget med ansvar för köket var ledig. Ville jag ha den? De trodde den skulle passa mig.
Tja, vad spännande sa jag. Visserligen skulle jag nu vara arbetslös fram till hösten o få njuta av att göra ingenting under en hel sommar för att sen börja en utbildning till hösten till.. just det behandlingpedagog och dessutom hade jag tänkt att jag ALDRIG med skulle laga mat offentligt till andra.. men som sagt - Ingenting är ju omöjligt så att....
Det var faktiskt precis vad jag svarade och blev inbjuden till en anställningsintervju. Några dagar senare fick jag besked att jag fått jobbet - om jag ville ha det.
Jo, det vill jag jättegärna sa jag. Arbetsupplägget att man jobbar över gränserna tillsammans, passade mig som handen i handsken och visst kan jag laga lite mat till dem, det gäller ju bara 10-15 pers och dessutom ändå vara delaktig i handledning ur vissa perspektiv. Aldrig jobba helger och gå hem halv 3 och 12 någon dag. = 75% tjänst. Passar mig utmärkt. Dessutom slipper jag ju nu ett par hundra tusen i studieskulder och har fått jobb i samma ort jag bor i. Vad kan man klaga på?
Så.. följande veckor ska jag gå bredvid några dagar i veckan. Eva som lämnar sin tjänst, jobbar sista dagen den 25 feb. Därefter blir det jag.
Så...ajöss med sommarledighet.. ähh whatever.. en sån här chans kan man inte missa ju!

Dagens Noni. Hela kroppen sjuder nu av Nonikraft för att komma tillbaka med samma energi jag haft tidigare, .. ja inte samma kanske, lite lugnare tempo och med ny inlevelse. Utan min älskade Noni hade jag ALDRIG orkat ta mig upp och igenom alla dessa lågdagar med krämpor o elände. Återhämtningen går Nonisnabbt.. ehh...:-)
Juice Your Body!
Kram