Hmm... jag följer på FB kommentarer hos en ganska nyvunnen och mycket kär väninna som fått bli sjukskriven (äntligen) för utmattningssyndrom. Jag tänker vidare till mitt eget liv..
Jag har själv upplevt ett duktighetssyndrom som omedvetet kan förgifta ens liv. Bror duktig - det är Bodil, jag har alltid fått kredit för att vara i framkanten, kämpa på med omöjliga uppgifter, vara den som alltid har goda råd att dela ut etc, etc en riktigt duktighetsminister. Målmedveten, fokuserad, vill förbättra världen ... ja listan kan göras lång. Men ibland når man sin egen gräns, ibland vet man inte om det själv eller vägrar ta det till sig. Då säger kroppen ifrån. Man ramlar ner, ens svagheter kommer till ytan och vad händer då? Jo omgivningen tittar förvånat på en och tycker att: men kom igen nu, du kan bättre, du vet bättre, inte ska väl du... på nåt sätt så "tillåts" man inte som duktighetsminsiter att hamna där.. orden från omgivningen kan istället verka som salt i öppna sår när det enda man behöver är tröst och förståelse eller bara att bli lyssnad på.
Varför blir det så? Vi matas dagligen med hur vi ska vara, vad vi ska säga och hur vi ska bete oss för att vara accepterade. Miljömedvetna, moderiktiga, ståndaktiga etc. Men hur många klarar av detta i längden? inte många.
Inte jag heller, för jag är bara en människa! precis som alla andra.
Tidigt förra hösten fick jag en knäskada på jobbet. Det har ni som följer min blogg fått läsa om en hel del. Men....
Det som hände var också att när jag blev sjukskriven på halvtid och tvingades stanna upp och ta det lite lugnare så stannade hela min vardag. Jag upptäckte hur trött jag var, hur liten jag kände mig hur skönt det var att bara få vara. T.o.m. att bara få vara ifred. Få sova så länge jag behövde, få göra ingenting. VILA.
Tiden fram tills nu, nästan ett halvår, har jag sakta jobbat mig fram till att försöka få tillbaka vardagsrutiner som att tänka ut vad som behöver handlas till det egna kylskåpet, tänka ut att jag kanske måste laga nån middag.. fler än två uppgifter om dagen har tröttat ut mig, jag tappade gnistan (som förut har varit mitt varumärke) och har tyckt att ingenting var roligt längre. Det har jag haft en stor sorg över eftersom det är det som hållit mig uppe förut. Såå jag har också fått leta mig fram till det som kunnat ge mig gnistan tillbaka. Den är på väg tillbaka och jag har hittat min nya väg tillbaka till ett liv som ska ge mig det jag behöver, lite nya utmaningar i lagom takt.
Jag är tacksam över att jag fick min knäskada - den kom som man säger, som ett brev på posten.
Jag diskuterade detta med läkaren men som han sa, -jaaa men nu är det ju inte det som du är här för... underförstått, jag vill bara veta hur det stå till med ditt knä.. så jag har låtit det vara.
Nu är jag inte längre sjukskriven utan har skrivit in mig på arbetsförmedlingen. För en sak vet jag, jag ska aldrig jobba som jag gjort mer i hela mitt liv. Kanske borde jag varit sjukskriven för utmattningsynsdrom istället men what ever...
Nu har Katharina tagit hand om driften av vårt bolag, jag är fortfarande kvar som delägare, det har inte löst sig ännu. Men förhoppningsvis kommer det att göra det så snart som möjligt.
Jag håller ett litet vakande öga på finanserna, det är allt. Man kan säga att jag just nu fungerar som bolagets företagsängel, mina insatta ekonomiska medel får verka i bolaget, tills vidare.
Jag har valt att hoppa av den karusell som höll på att kosta mig min hälsa. Som väl var så stoppade knäskadan det i tid. .. och ja.. den är nästan läkt, men inte riktigt.. Det får jag kanske dras med. Sjukvården är bara till för svårt sjuka.
Nu hoppas jag att min väninna får "sin tid" för det är det som behövs. TID! Tid att få vila, tid att återhämta mig.
Jag känner mig SLOW och tänker fortsätta med att vara det.
BTW - Goda råd? -jo det har jag fortfarande och delar gärna med mig av till den som vill ha dem.
Dagens Noni: Juice Your Body
lördag 5 mars 2011
torsdag 3 mars 2011
En bekännelse.. och lite om kliniska studier på Noni
Jepp... det gick inte som jag planerat denna gången heller.. mitt sluta röka projekt, eller vårt rättare sagt, Dan's och mitt. Efter två månader stod jag inte emot trycket, denna gången heller! Två månader är min gräns, den har visat sig många gånger. Dock måste jag säga att Dan fortfarande är rökfri. Duktig Dan!.
För en månad sen åkte jag på den ena influensan efter den andre, den ena svårare än den andre..
Rinnande näsa utan att vara täppt, ont i halsen och feber, sådär 38 grader, rastlöshet, tappa suget syndrom, klåda på intima ställen, PANIKÅNGEST känsla, HJÄRTKLAPPNING, ännu mer feber-40 grader o helt utslagen och sängliggande igen, total värk i hela kroppen som krävde både alvedon o citadon i över 10 dagar så många som jag fick äta per dygn, jag höll på att bli galen och tänkte: att jag som inte varit allvarligt sjuk på många år.. vad är det som har hänt?
När febern var som värst och jag var helt utslagen tog jag inte några sluta röka piller. Ganska snabbt återkom rökbegäret och det gick sen några dagar så jag ömsom tog tablett och inte rökade och sen rökade utan tabletter.
Då, kom Dan och sa att han hade läst om biverkningar på bipacksedeln på sluta röka pillan och...
precis alla mina sjukdomsbesvär fanns uppradade under biverkningar som drabbade 1000 personer eller fler, alltså ganska ovanliga. Det gjorde mig betänksam. Tänk om alla dessa symptom berodde på Champix tabletten.
Jag gjorde lite sökningar på nätet och hittade bl.a. denna artikeln med varning.
Varning via läkemedelsverket
Läs den! den är ganska skrämmande.
Så vad göra? Ja, jag har hittills avstått från pillerna och återgått till tobaken. Jag klarade inte av mer.
Det var inte acceptabelt att ligga till sängs o få 40 graders feber, panikångest, klåda, hjärtklappning och en dj__sk värk.
Det pallar jag bara inte.
Men det är kanske inte heller acceptabelt att vara rökare..
Acceptabelt för vem förresten? för mig eller min omgivning?
Osökt kommer jag in på den debatten som just nu förs i K-bladet, lokalblaskan. Region Skåne inför rökfri arbetsplats.
Aldrig förr har det varit så acceptabelt att smälla rökare på näsan och det är helt legalt för vem som helst att förtrycka alla rökare.. men jag som gillar att fundera över" å ena sidan hit och å andra sidan dit" undrar följande.:
För vems skull inför man detta beslutet? Många anser att det är förmynderi. Den enskilda människan måste själv få bestämma sådant säger en del.
Var går den gränsen? Att förbjuda rökning på vissa offentliga platser tycker jag är ok. På sin obetalda rast måste man få göra som man själv vill, det kan inte en arbetsplats bestämma.
Är det för omgivningens skull? Jag håller med att det inte ska medföra någon olägenhet för medmänniskor. På utvalda platser t.ex. rökruta är det ok. Icke rökare behöver inte vara just där.
Men ska man då få lukta illastinkande vitlök eller ösa på så mycket rakvatten o parfym att omgivningen storknar eller får en allergisk reaktion?
Är det för att man anser att det stjäl för mycket tid ifrån ens arbetsuppgifter?
Ja, men i ärlighetens namn.. måste man då inte också se över vad människor gör på sin betalda arbetstid, surfar på nätet, sköter egna inköp under en arbetsuppgift utanför arbetsplatsen, ringer hem till sin partner och bestämmer om kvällens aktiviteter etc, etc. Detta stjäl också värdefull arbetstid och hur ska man rättfärdiga detta om skälet för rökaren är att det tar tid ifrån arbetet?
Är det för personens egen hälsa? .. enligt lag är det tillåtet att röka. Vad ska man då säga till den som envisas att sätta i sig en extra Semla nu i dessa semletider trots att man redan dras med 20 kg övervikt? Det är också tillåtet enligt lag trots att det sannerligen inte alls är bra för hälsan och inte alls drar iväg på nån gympa fastän det är det enda rätta eller sätter i sig ett riktigt smarrigt wienerbröd trots att man ligger i diabetestrakten? vad är ok här?
Nä.. jag tycker att man är ute på hal is. För att komma fram till ett genomtänkt beslut anser jag att man måste driva en fråga till sin ytterlighet för att komma fram till vad som är rimligt.
Tänk om man hade gjort samma sak med alla som lider av övervikt. Sagt att..: du får inte äta din extra semla, inte ens på obetald rast, för det är skadligt för din hälsa du som redan är så tjock.
Men så får man inte säga, bara till dem som röker..
Ja, jag räknar med att mitt inlägg inte går hem hos alla och jag gillar att provocera men tar mig friheten att lufta mina åsikter i min egen blogg. Jag gillar att sätta sprätt på mina medmänniskors tankar så att man inte fastnar i gamla tankebanor av bara ren lättja.
Dagens Noni: Ironiskt nog har jag flera gånger sagt att Noni återställer de negativa konsekvenser jag fått av min rökning. Nu senast på min spirometri test, när Dan o jag var hos syster Anita för uppföljning av sluta röka projektet. Det konstaterades att jag hade " ovanligt bra värden" för att vara rökare. Minst lika bra som en icke rökare i min ålder. Långt ifrån några KOL symptom. TACK i HIMMELEN för Noni säger jag. Tilläggas kan att jag inte heller längre drabbas av kalla händer o fötter eftersom de små fina blodkärlen längst ut är i full funktion igen.
Ni som gillar och vill läsa om kliniska studier på noni får här en mycket bra länk: Noniusers.
Juice Your Body
För en månad sen åkte jag på den ena influensan efter den andre, den ena svårare än den andre..
Rinnande näsa utan att vara täppt, ont i halsen och feber, sådär 38 grader, rastlöshet, tappa suget syndrom, klåda på intima ställen, PANIKÅNGEST känsla, HJÄRTKLAPPNING, ännu mer feber-40 grader o helt utslagen och sängliggande igen, total värk i hela kroppen som krävde både alvedon o citadon i över 10 dagar så många som jag fick äta per dygn, jag höll på att bli galen och tänkte: att jag som inte varit allvarligt sjuk på många år.. vad är det som har hänt?
När febern var som värst och jag var helt utslagen tog jag inte några sluta röka piller. Ganska snabbt återkom rökbegäret och det gick sen några dagar så jag ömsom tog tablett och inte rökade och sen rökade utan tabletter.
Då, kom Dan och sa att han hade läst om biverkningar på bipacksedeln på sluta röka pillan och...
precis alla mina sjukdomsbesvär fanns uppradade under biverkningar som drabbade 1000 personer eller fler, alltså ganska ovanliga. Det gjorde mig betänksam. Tänk om alla dessa symptom berodde på Champix tabletten.
Jag gjorde lite sökningar på nätet och hittade bl.a. denna artikeln med varning.
Varning via läkemedelsverket
Läs den! den är ganska skrämmande.
Så vad göra? Ja, jag har hittills avstått från pillerna och återgått till tobaken. Jag klarade inte av mer.
Det var inte acceptabelt att ligga till sängs o få 40 graders feber, panikångest, klåda, hjärtklappning och en dj__sk värk.
Det pallar jag bara inte.
Men det är kanske inte heller acceptabelt att vara rökare..
Acceptabelt för vem förresten? för mig eller min omgivning?
Osökt kommer jag in på den debatten som just nu förs i K-bladet, lokalblaskan. Region Skåne inför rökfri arbetsplats.
Aldrig förr har det varit så acceptabelt att smälla rökare på näsan och det är helt legalt för vem som helst att förtrycka alla rökare.. men jag som gillar att fundera över" å ena sidan hit och å andra sidan dit" undrar följande.:
För vems skull inför man detta beslutet? Många anser att det är förmynderi. Den enskilda människan måste själv få bestämma sådant säger en del.
Var går den gränsen? Att förbjuda rökning på vissa offentliga platser tycker jag är ok. På sin obetalda rast måste man få göra som man själv vill, det kan inte en arbetsplats bestämma.
Är det för omgivningens skull? Jag håller med att det inte ska medföra någon olägenhet för medmänniskor. På utvalda platser t.ex. rökruta är det ok. Icke rökare behöver inte vara just där.
Men ska man då få lukta illastinkande vitlök eller ösa på så mycket rakvatten o parfym att omgivningen storknar eller får en allergisk reaktion?
Är det för att man anser att det stjäl för mycket tid ifrån ens arbetsuppgifter?
Ja, men i ärlighetens namn.. måste man då inte också se över vad människor gör på sin betalda arbetstid, surfar på nätet, sköter egna inköp under en arbetsuppgift utanför arbetsplatsen, ringer hem till sin partner och bestämmer om kvällens aktiviteter etc, etc. Detta stjäl också värdefull arbetstid och hur ska man rättfärdiga detta om skälet för rökaren är att det tar tid ifrån arbetet?
Är det för personens egen hälsa? .. enligt lag är det tillåtet att röka. Vad ska man då säga till den som envisas att sätta i sig en extra Semla nu i dessa semletider trots att man redan dras med 20 kg övervikt? Det är också tillåtet enligt lag trots att det sannerligen inte alls är bra för hälsan och inte alls drar iväg på nån gympa fastän det är det enda rätta eller sätter i sig ett riktigt smarrigt wienerbröd trots att man ligger i diabetestrakten? vad är ok här?
Nä.. jag tycker att man är ute på hal is. För att komma fram till ett genomtänkt beslut anser jag att man måste driva en fråga till sin ytterlighet för att komma fram till vad som är rimligt.
Tänk om man hade gjort samma sak med alla som lider av övervikt. Sagt att..: du får inte äta din extra semla, inte ens på obetald rast, för det är skadligt för din hälsa du som redan är så tjock.
Men så får man inte säga, bara till dem som röker..
Ja, jag räknar med att mitt inlägg inte går hem hos alla och jag gillar att provocera men tar mig friheten att lufta mina åsikter i min egen blogg. Jag gillar att sätta sprätt på mina medmänniskors tankar så att man inte fastnar i gamla tankebanor av bara ren lättja.
Dagens Noni: Ironiskt nog har jag flera gånger sagt att Noni återställer de negativa konsekvenser jag fått av min rökning. Nu senast på min spirometri test, när Dan o jag var hos syster Anita för uppföljning av sluta röka projektet. Det konstaterades att jag hade " ovanligt bra värden" för att vara rökare. Minst lika bra som en icke rökare i min ålder. Långt ifrån några KOL symptom. TACK i HIMMELEN för Noni säger jag. Tilläggas kan att jag inte heller längre drabbas av kalla händer o fötter eftersom de små fina blodkärlen längst ut är i full funktion igen.
Ni som gillar och vill läsa om kliniska studier på noni får här en mycket bra länk: Noniusers.
Juice Your Body
tisdag 1 mars 2011
Lookalike
Jaa... har inte precis så mycket att berätta, så min reserv få komma in här.
Den har jag tänkt sätta in flera gånger men alltid haft nåt annat på g.
I somras hade vi vår systerträff som brukligt är:
Jag
Johanna,
Gabriella-Bella,
Ulrika-UlleBulle
och så lillasyss
Magda- Magdalena
Vi var på Ystad
Jazzfestival bl.a.
Vår utvalda konsert var med RIGMOR GUSTAFSSON & Radio String Quartet Vienna, en fantastisk konsert.
Syster Johanna köpte en skiva som hon ville ha signerad och då kunde jag inte låta bli att be att få en bild på...:
Tadaa: Rigmor Gustafsson & Lillsyster Magdalena
Lookalike:-)
BTW här är fler
som är lika:-) fast på
ett annat sätt.
Två söta, älskade flickor, Lilla Mira o hennes mamma Rebecka <3
Dagens Noni: Kom, kom, kom till Ekströms Café i morgon onsdag den 2/3 mellan kl.17-20 Då finns jag där och pratar om Noni och ja!.. man kan få ett smakprov! Välkomna
Juice Your Body
Den har jag tänkt sätta in flera gånger men alltid haft nåt annat på g.
I somras hade vi vår systerträff som brukligt är:
Jag
Johanna,
Gabriella-Bella,
Ulrika-UlleBulle
och så lillasyss
Magda- Magdalena
Vi var på Ystad
Jazzfestival bl.a.
Vår utvalda konsert var med RIGMOR GUSTAFSSON & Radio String Quartet Vienna, en fantastisk konsert.
Syster Johanna köpte en skiva som hon ville ha signerad och då kunde jag inte låta bli att be att få en bild på...:
Tadaa: Rigmor Gustafsson & Lillsyster Magdalena
Lookalike:-)
BTW här är fler
som är lika:-) fast på
ett annat sätt.
Två söta, älskade flickor, Lilla Mira o hennes mamma Rebecka <3
Dagens Noni: Kom, kom, kom till Ekströms Café i morgon onsdag den 2/3 mellan kl.17-20 Då finns jag där och pratar om Noni och ja!.. man kan få ett smakprov! Välkomna
Juice Your Body
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)