Fredag!

Jag älskar mina lediga fredagar. Eftersom övriga vardagar oftast bjuder på 5 timmars sömn sätter jag klockan på 10 när jag är ledig för att sova igen lite. Idag stängde jag klockan men hon var betydligt mer när jag slog upp ögonen...
Ett besök på Orderinvest i Knislinge stod på agendan. Jag skulle prova ut en pall på hjul, med höj o sänkbar funktion att ha under skrivbordet på jobbet för att kunna lägga upp mitt dåliga ben emellanåt. Jag har också höj o sänkbart skrivbord o stol. Rena lyxen. En mjukare matta att stå på fick jag också prova ut. Det är ett år sen arbetsförmedlingen gjorde en utredning och tillstyrkte att jag skulle kunna få hjälpmedel om jag fick ett nytt jobb eftersom jag inte kunde återgå till det gamla och var begränsad i vilka jobb som kunde sökas.
I alla år har jag haft arbeten som innebär stå o gå hela dagar. Det har ofta varit slitsamt. Särskilt när arbetsdagen de sista 5 åren alltid varit minst 10-12 timmar.
Nu har jag ett jobb där jag sitter i 8 timmar med undantag av när jag reser mig för att gå o fika eller hålla middag, då jag också sitter. Det är ganska ansträngande det också fast på ett annat sätt. Nu kan jag i alla slippa ha benet i 90 grader hela dagarna och sträcka ut det för vila, även om jag sitter kvar o jobbar. Det svullnar och blodtillförsel blir kass när jag sitter så länge. Och när jag står ett tag så svullnar det också efter ett tag.. Nu blir det ordning på torpet.

Det är mysigt med att köra bil såhär på egen hand på väg till olika ställen. Jag kan ha mina tankar för mig själv, sväva ut i vilka ideer som helst.. Jag lyssnar alltid på P1 på bilradion. Alltid trevliga program som ger lite fakta, vetenskap eller funderingar om livet. Idag fastnade en essä av Astrid Trotzig:

Författaren Astrid Trotzig ställer i veckans radioessä flera personligt formulerade frågor kring hur människors hudfärg påverkar oss och vilka känslor den väcker.
Vad betyder det och hur präglas man av att inte tillhöra majoriteten i sitt eget land; av att alltid bli sedd som något utifrån kommande?
OBS 20120210 Radioessä:Inte vit bland vita (MP3)
Hur känns det? I kroppen, i sinnet att inte vara vit bland vita? Det är alltså huvudfrågan i Astrid Trotzigs radioessä.
Hudfärg har använts för att kategorisera människor från Bibelns tid till i våra dagar, då frågan om rötter och etnisk tillhörighet fått en allt centralare roll i diskussionen om” vilka vi är”.
Vad betyder det och hur präglas man av att inte tillhöra majoriteten i sitt eget land; av att alltid bli sedd som något utifrån kommande?
Jag drömmer inte om att vara vit, jag drömmer inte om ett annat utseende. Jag är gul, i ett vitt samhälle.



Lyssna gärna den kvarten det tar...

Sen till Åhus för att hämta gasol, på vägen dit fick jag lyssna på mitt favvo program Spanarna som ALLTID är hörvärt. Jag fnissar för mig själv där i bilen över dessa underfundigheter.



Hem en runda för att handla på konsum och sen en liten snabbfika hos Dan o Jokke.
Det är fullfart i ateljen i källaren.
Jag fick tillåtelse att visa några av de senaste bilderna.. Konstnären har ett porträtt-projekt som började med Rock Legends. Nu har det mer övergått till Famous legends..
Håll till godo:







Underbara bilder och han är såå konstnärlig och har ett sinne för skapandet.
Det bara spruttar ut bilder ur honom, Jokke alltså. Varje gång jag kommer dit så är det någon ny på G.

Nu är jag hemma och det blir fredagsmys med mina små kelgrisar som alltid vill mysa i mitt knä i tv-soffan.



Nu blir det Skavlan!

Juice Your Body!

Change your mind and change your life.

Funderingar..

Det sista jag gör innan läggdax är att kolla på bloggen om det kommit några reaktioner. Allt som oftast har det inte det... men ibland droppar det in ett klick i "kul" eller "intressant" boxen. Någon gång i "suck" boxen och då brukar jag för det mesta undra över om man inte delar det jag skrivit om eller om man håller med och supportar det jag förmodligen gnällt över.. Det vet man ju aldrig eftersom det ytterst sällan kommer med en förklaring i kommentarsfältet.
Extremt sällan är det någon som klickat i "nu är du ute o cyklar" boxen. Men i förra inlägget är det någon som haft en åsikt i motsats riktning emot min. Kul! Därför jag gillar åsikter även om personen i fråga inte håller med mig förutsatt att det är genomtänkt och välgrundat. Då kan man nå fram till en diskussion som oftast leder framåt i någon riktning. Båda parter i en diskussion har då alltid något att lära av varandra.
Och att lära sig något är alltid utvecklande.
Men..tyvärr ingen kommentar..och då blir det hela ju bara fånigt..

De tre första boxarna är känsloboxar. Klickar man i en sådan så delger man att inlägget framkallar en känsla och det kräver egentligen inte någon kommentar. Även om det hade varit kul att få en..
Men åsiktsrutan " nu är du ute o cyklar" delger just en åsikt, vilket är en helt annan sak.
Varför väljer man att klicka i en åsiktsruta utan att dela med sig av sin åsikt?

Beror det på feghet?.. rädsla.. eller okunskap eller något annat?
Jag är nyfiken!. Jag gillar konstruktiv kritik men ogillar fördomar och förutfattade meningar som kommer utav brist på kunskap. De vet de flesta som känner mig.

Jag tror att alla som bloggar någonstans med spänning kollar igenom om det kommit någon reaktion på det som skrivits.
Men om ingen kommenterar så blir det hela ju bara en monolog och inte en dialog.. som ju är målet med att blogga. I alla fall är det mitt mål. Med en dialog lär man också känna sina läsare.

Så tillbaka till funderingarna.. i just detta fallet, det senaste inlägget undrar jag ju om den anonyma personen tänker att:
-Nej du är ute o cyklar därför det är ingen i Degeberga som bryr sig om eller är intresserad av att alla ska få det bättre ekonomiskt.
Eller -Nej du är ute o cyklar därför att vi inte är på väg mot sämre tider eller att arbetslöshet ökar.
Eller -Nej du är ute o cyklar för att bättre ekonomi är inte möjligt genom det sätt som föreslås.

Vad kan man dra för slutsatser av detta?
- Att alla i Degeberga redan har allt vad de behöver - nej det tror jag inte stämmer. De flesta månar om varandra.
- Att vi inte går sämre tider till mötes?- Nej det tror jag inte heller, det får vi ju veta dagligen i media.
- Att mitt val inte är en framkomlig väg? Nä - det tror jag inte heller. Jag vet ju redan att det går alldeles utmärkt och gör just så och det går bra..

Så.. vad kan det vara som menas?

Det bästa är kanske att ta bort alla reaktions- och kommentarsfält helt o hållet så är det inget att fundera över längre.

Men innerst inne så vill jag ju väcka folks nyfikenhet, väcka till debatt, få folk att reagera och att tycka till och kanske t.o.m. lära sig något nytt och utmana sig själv med att t.ex våga stå för sin åsikt.
Så jag sover nog på det beslutet ett tag..

Juice Your Body

..eller är det så enkelt att det inte går att lämna kommentarer längre? Det var problem med det för ett tag sen och säkerhetsrutan strulade i inställningarna..