söndag 13 maj 2012

Är jag kapitalist?

Det började häromdagen i en FaceBookWall hos en av mina vänner. Ganska ofta hamnar jag i någon diskussion med delad mening. Men ofta försöker jag lägga band på mig och avstå..
Men varje dag blir jag upprörd över uttalanden om än det ena och än det andra där man med grova omskrivningar förvränger bilden av olika företeelser i  samhället. Omskrivningar som bara passar egna syften utan att ta hänsyn till om det är sant eller inte..

Väns wall: Idag läggs 3 % av BNP varje år på att underhålla konsumtion för att jämföra med tex. 1,5 % till utbildning ? Idag går handeln ut på att tillverka så pass dåliga prylar så de går sönder så vi kan köpa nytt och nytt och nytt. Men hur ska det bli när resursförbrukningen och utsläpp måste begränsas och samhällsorganisationen förändras igen eller kör vi ända in i väggen..... det spelar ingen roll för det drabbar ju inte oss som lever nu tycks många tänka.....??


Följande kommentar som följde kunde jag bara inte låta bli att lägga mig i..
Vän A: Precis, kapitalismen suger!


Min kommentar: Ehh, hur hamnade ordet kapitalism i denna tråden?

Vän A: Vi lever i en kapitalistisk värld och drivkrafterna leder enbart till ytterligare utnyttjande av människor o miljö. Vi måste byta "religion" och förändra synen på tillväxt. Häri ligger vårt hopp ifall jorden inte ska sluta som " flugornas herre".


Min kommentar: I min värld finns det inte ett likamedtecken mellan kapitalism och tillväxt. Det var en riktigt enkelspårig förklaring..


.. jag skulle kunna skriva så mycket mer men gjorde inte det den tråden. Men nu vill jag utveckla detta en aning.. kan tillägga att Vän A inte är min vän eller någon jag känner.

Vän A's kommentar låter i mina öron som tragiska slagdängor som sägs utan att det finns någon innebörd i det, ungefär som vid en valrörelse. Vän A har definitivt utsett en fiende och det är kapitalisten.
Vän A menar här på fullt allvar att en kapitalistisk värld, dvs kapitalister i densamma (vilka det nu är..?) är onda människor som bara utnyttjar andra till sin egen fördel.
Jag funderar då över.. vad kännetecknar en kapitalist?
En rik person?
En företagare?
En person som ärvt en massa tillgångar?
I vilket fall som helst avses det ett system där pengarna har en avgörande roll för samhällets utveckling.


Min vän som satte inlägget på sin wall tycks mena att det på fullaste allvar är så att producenter ( företagare) på fullt allvar har en ond avsikt med att tillverka dåliga grejor för att göra slut på resurserna och öka konsumtionen. En grov förenkling som bara syftar till att förtala en grupp av människor i samhället, nämligen producenten. Producenten är företagare. VänA's kommentarer spinner vidare och spär på klyftan mellan arbetaren o företagaren. Den gode och den onde.. Jag blir så arg..

Att inte folk kan tänka längre än näsan räcker..
Jag har min fötter i båda systemen, både anställd och företagare. I båda grupperna finns det usla representanter. Som väl är så är de bara ett fåtal. De allra flesta, både arbetare och företagare är hyggliga människor som sliter för att få allt att gå ihop. Sanningen i frågan som beskrivs ovan är ju dessutom att vi bidrar till den ökande konsumtionen allihopa.

Här kommer några andra nyanser.
Arbetaren har inget jobb att gå till om inte företagaren driver ett företag.
Företagaren kan inte driva sitt företag om inte arbetaren kommer o jobbar.
Det finns usla företagare som bara vill utnyttja arbetare och samhällssystem.
Det finns usla arbetare som bara utnyttjar sin arbetsplats, slöar till o är borta från jobbet i tid o otid.
De flesta arbetare har jobb i små och medelstora företag. Uppskattningsvis ca 70-80 % av alla som har arbete. De övriga jobbar i stat o kommun eller storföretag.
Dessa små- och medelstora företagare har oftast startat själva med hårt arbete för att nå en god omsättnning. Väldigt många arbetar väldigt mycket.. mer än någon av sina anställda.
Företagaren är också den som tar den ekonomiska risken om det går dåligt.
Men ingen företagare kan nå en sådan position om man inte har duktiga medarbetare.
Alltså det finns inget motsatsförhållande.. man måste samarbeta!!
Höginkomsttagaren tjänar mycket mer pengar än mig.. men omsätter också en massa mer pengar i samhället vilket bidrar till att fler kan behålla sina jobb.

Vem av dessa är då kapitalist? .. och så att säga står för det kapitalistiska samhället?
Ja, de flesta anser nog att det  i alla fall inte är arbetaren, alltså återstår företagaren och eller höginkomsttagaren.
Men vi som så gärna köper alla grejor som produceras, bidrar inte vi i högsta grad själva till det kapitalistiska  samhälle som beskrivs ovan?

Jag känner tacksamhet till företagare som är villiga att sätta sina tillgångar på spel för att jag ska kunna få ett arbete så att jag själv slipper ta den ekonomiska risken.
Jag är också tacksam för att det finns aktieägare.
Utan dem eller rättare sagt deras kapital,  hade knappast något av de större bolagen kunnat existera och därmed inte heller kunnat hålla alla dessa människor med arbete som trots allt har ett jobb i sådana företag.
Jag är också tacksam att det finns många lojala och duktiga medarbetare som hjälper till att företag går framåt o mår bra.

Vad är alternativet?
Antingen får jag starta ett företag själv för att kunna försörja mig eller får staten hålla alla med arbete.
Inget av dessa alternativ är ensamt ett hållbart alternativ.  Men det finns ju förstås andra, helt andra alternativ också men knappast realistiska idag. Ett exempel är anarkism som ifs är ganska intressant. Men det får bli ett annat inlägg.
Slutsatsen av detta är då?

Sluta sprid en massa meningar och uttryck som stärker bilden av att vi är fiender med varandra.
Ingen klarar sig utan den andra.

Så vem är jag då?.. en hårt arbetande kapitalist! Yes!


Juice Your body!


onsdag 9 maj 2012

22 dagar, 15 timmar, 48 minuter, 7 sekunder....

...sen jag senast rökte en cigarett. Det känns bra. Det är femtielfte försöket men jag tycker att det inte spelar så stor roll. Först när man sluta försöka blir det till ett misslyckande.
Mitt sista sluta röka projekt gjorde Dan och jag tillsammans. Vi gick till vårdcentralen och fick receptbelagd medicin, Champix... det gick fantastiskt lätt. Men... efter två månader hade jag fått såå många biverkningar. Jag visste inte riktigt då varför allt elände drabbade mig.
Vi började dock med att göra en ordentlig genomgång av vår hälsa. För min del så visade det sig att jag var helt frisk. Alla mätvärden för lungkapacitet var helt ok för en kvinna i min ålder. Jag hade typ samma värden som man kunde förvänta av en ickerökare. Förvånansvärt. Vi vägde o mätte oss och kunde konstatera att jag aldrig tidigare i livet vägt så mycket..
Vi var rökfria i över en hel månad innan barnen märkte något alls.. Haha, lustigt eftersom de gärna vill att vi slutar. Och när vi slutade var det ingen som märkte det:-)
Efter två månader förstod vi, Dan o jag att alla mina problem berodde på tabletten. Dan läste lite mer ingående på bipackssedeln.. På vårdcentralen fick vi ingen info om biverkningar.




Det som hände mig var hjärtflimmer, panikångest, kramper, depressionstankar.. ganska allvarliga åkommor. Jag fick också 41 graders feber och blev sängliggande med en värk i hela kroppen som inte var av denna världen. Jag åt så många värktabletter jag fick lov att ta per dygn.. Det blev långt fler än vad jag ätit tillsammans under hela mitt 50-åriga liv.. en annan mycket besvärande åkomma var en klåda på ett mycket intimt ställe.. blåsor, svullnad, klåda, en brännande känsla.Till slut gick jag till läkare som ansåg att huden blivit läderartad..
På bipacksedeln stod att det tabletten kunde utlösa en allvarlig hudsjukdom.. Nu var det inte just den som drabbade mig men dock en allvarlig hudåkomma så jag tyckte att kopplingen var självklar. Det tog flera månader innan jag blev verkligt fri efter 6 månader alltså även efter att jag slutat med pillan så kom det i vågor om 4-6 veckor med en några veckor uppehåll. Till sist försvagades detta och jag är nu fri sedan några månader. Jag fick remiss till hudmottagningen och gjorde alla tester för att utesluta alla andra orsaker och det fanns inget annat att skylla på.
När vi googlade på champix pillan så fick vi klart för oss att detta var det i särklass mest anmälda läkemedlet. Inte något annat har så många o ganska allvarliga biverkningar.
När vi var på återbesök på VC och jag berättade om detta så sa vår sjuksyster att hon tyckte det hade börjat så bra o att vi inte fått några biverkningar...
Själv undrar jag hur det skulle vara att jobba med sådana läkemedel och sitta i sjuksysterns ställe o be en stilla bön att patienten inte ska bli drabbad av biverkningar ifrån det läkemedel man just rekommenderat.. ( men inte berättat om vad som kan hända).. Jag skulle inte kunna jobba på det sättet.
Dan klarade sig inte utan biverkningar han heller men i en mkt mindre omfattning, en allvarlig och en rolig.. Den allvarliga är att han fick vid två tillfällen en liten blackout, en frånvaroattack.. som väl var när han satt i TV fåtöljen. Extremt allvarligt. När vi googlade fanns det en lång artikel om flera hundra champix användare i USA som drabbats av medvetslöshet under bilkörning där de kört av vägen. Det framgick inte om människor hade dött pga av olyckan.
Den roliga biverkningen var att Dan fick väldigt häftiga drömmar. Vid ett tillfälle så drömde han att han hade en stooor fågel över sig som skulle hacka honom i huvudet, för att rädda sig så kastade han sig åt sidan och vaknade just när han med fullkraft for rakt in i vägghyllan som stod bredvid sängen. Jag vaknade också av detta.. Dan landade rakt ner i golvet och blev sittande med ett skratt anfall. Jag trodde att han fått en helknäpp. Han kunde inte sluta fnissa och jag blev lite orolig över hur det stod till.. Rena hallucinationen. Trots detta har Dan fortsatt under ganska lång tid att ta bara en liiiten bit tablett och hållt sig rökfri i ett år. Nu har han slutat med dem pga av drömmar och det faktum att han fick blackouter. Efter ett bakslag med cigaretter säger han att han ska prova plåster istället, som jag kör nu.


Det sista året har en del negativa konsekvenser av mitt rökande kommit ifatt mig. Mest handlar det om blodcirkulation i vaderna.. I alla år har min Noni som vidgar blodkärlen, ironiskt nog återställt mina negativa rökskador. Jag har inte på flera år haft vare sig kalla fingrar eller fötter.. när jag tar en klunk så känner jag efter en stund hur det expanderar under fotsulorna, nästan som om blodkärlen utvidgas ända ute under fotsulan.. Men nu är det nog slut med detta, Noni räcker inte längre till riktigt eftersom jag fortsatt att röka. Men nu så!! Nu kan det bara bli bättre.

Beslutet har växt fram under vilostunden på gympapasset. När jag legat där o njutit av att ha kämpat på friskispasset har jag peppat upp mig till att det skulle också vara så skönt att vara rökfri. Sen har jag åkt hem och rökt 3 cigaretter under fläkten...
Till slut fick jag nog, under  ett jympapass så kände jag bara hur jag genom svetten luktade rök rakt ut igenom skinnet, trots att jag både hade nytvättade kläder och var nyduschad för dagen. Jag tog beslutet att nu får det räcka. Inte en cig till ville jag ha. Efter 38 år så ska det vara slut. Jag vill det och känner mig bestämd fortfarande efter 23 dagar.




Jag har en coach.. fina Anna Davidsson som är så duktig o peppar oss på friskispassen. Hon förser mig med peptalk på FB och eldar mig lite i baken. Det betyder jättemycket! Verkligen.. någon som frågar hur det går och som jag känner att jag vill hålla ut för, för att slippa säga att det gick åt skogen.. Men det viktigaste är att jag fortfarande känner att jag verkligen inte vill röka. Både för min hälsa och för att slippa lukten.
Just nu är jag  ickerökare och det känns gött!

Juice Your Body   MAAAXXXX!


onsdag 2 maj 2012

Bonsoir medames et monsieur

Det är en lite mer än en vecka sen vi kom hem igen, efter snabbvisiten i mors o fars båda hus i Provence, Frankrike som varit till salu några år utan att köpare hittats. Jag är så glad att vi fick och tog oss en anledning att åka dit igen. Det är nästan precis 20 år sen vi körde den turen sist.
Mor o far har inte varit där på 3 år och mycket har kommit emellan för att det inte blivit av. En visning av ateljehuset var bokad men Erik som kom o inspekterade, tyckte att det var lite väl mycket renovering att ta tag i. Bostadshuset kommer mor o far att behålla tills vidare. Vi kommer definitivt att åka dit oftare nu. Livet, möjligheterna ser annorlunda ut nu än tidigare och alla i min familj är glada över detta.

 Det är mycket som är annorlunda men en del är också lika förstås. Det jag bestämde mig för redan på plats, att jag ville skriva om i bloggen var det faktum att vi möttes av så mycket vänlighet. På varje pizzeria, restaurang eller matställe vi var på i Ponteves, Barjols eller i närheten så hälsade alla som kom in, på de gäster ( vi bl.a.) som redan satt där. Bonsoir:-) Medames et monieur:-) Härligt.
Jag blir så glad av detta faktum, imponerad och tycker det är en underbar tradition. OM det verkligen är så i de stora städerna också.. det vet jag inte. Men jag tänker också på att det i alla program från USA, England m.fl. så kallas t.o.m. brottslingen för Sir och Mr av polisen när de stoppat någon misstänkt. Förekommer detta i Sverige? NEJ, tyvärr. Vi bestämde oss för att göra samma sak här, hälsa på folket när vi går på restaurang.. eller i alla fall i större utsträckning än nu. Jag gav ju ett nyårslöfte att möta alla med ett leende på det nya året. Det funkar rätt bra tycker jag. Jag är ganska glad av mig själv. En helt annan sak vi lade märke till och pratade om, Jokke, Elin, Dan o jag var att det vare sig på resan ner eller hem, på något av de stoppställen vi stannade på, så jobbade det några ungdomar. Det var anmärkningsvärt... Alla var äldre, kocken på vägkrogen som knappt kunde gå av sig själv, damerna i kassan, 60 + allihopa, liksom all serveringspersonal, städare etc. Inte en enda ungdom.. Märkligt.. Vi undrade för oss själva hur arbetslösheten ser ut bland ungdomar i Tyskland och Frankrike. Det var samma rakt igenom hela Europa. Vi åkte ju på nervägen en liten runda inom Schweiz, men samma där..Mycket konstigt.
I bergen på väg in i Schweiz

Den underbart vackra staden Sisteron
Kök i Ponteves



Trappa upp från entrén i ateljen.
Fina tavlor med helt andra motiv än vi är vana vid..
Ytterdörren till ateljen
Bostadshuset, närmast som en gång varit en del av en mur runt borgen.. från parkeringen 
Kvällsfika

Juice Your Body!