Plötsligt händer det!

När svåra problem ska lösas och svåra val ska göras så snurrar min hjärna runt, runt som en karusell. Till slut brukar det dock ramla fram ett beslut som är på riktigt ( fast jag tror det under resans gång, varje gång) Men när det väl kommer så vet jag att det är på riktigt! Även om det är svårt för andra att tro på det..
Jag har varit med om det förr och det kommer säkert hända fler gånger.

I går när jag stod o skrapade brädor så stod det plötsligt klart för mig. Man tänker så bra med sånt arbete! Jag vill bo i Huarödshuset! jag längtar efter alla de stora ytorna, att kunna ha ett eget rum till ateljé o verkstad, att få sätta upp det fina köksbordet jag köpt av Bitte, den underbara lampan till köksbordet som Ninni gjort, att kunna ha ett eget rum till barnbarnen innan de blir så stora att de inte vill sova över hos mormor, att få bada i ett sprillans nytt badrum, soligt o ljust i hela huset, att kunna bjuda hela familjen på middag hos mig och alla får plats runt bordet, att kunna gå bort till puben om jag får lust eller fika i affären när jag blir trött på mig själv..
Alla de drömmar som var anledningen till att jag köpte huset, det var plötsligt glasklara. Framförallt var alternativet glasklart.
Allt har ju varit ganska suddigt länge...

I dag fick jag ett samtal av en  väninna som akut behöver flytta och mitt torp stod överst på hennes lista. Vilket sammanträffande!

Det innebär att jag inom kort kommer att flytta rakt in i byggröran, så snart köksbänk, spis, vask o kyl finns på plats så kan jag bo där. Jag kan laga mat, diska, tvätta kläder och använda badrummet. En säng i en hörna.. Det är allt som behövs till att börja med.
Väninnan flyttar in i torpet som det är, så snart jag flyttat ut.

Plötsligt händer det och det bara smäller till, snabbt som blixten.
Jag är nöjd o ser fram emot detta.