Efter förra blogginlägget behöver jag nog räta ut lite frågetecken.. Det blev lite rörigt. Sanningen är att det blev två, för mig intressanta ämnen, blandade om vartannat.
Det ena handlade om löneutveckling, konsumtion, ständig tillväxt och slöseri på jordens resurser.
Det andra ämnet handlade om mitt ganska djupa engagemang i miljöfrågor och ett hållbart livsval samt ett avståndstagande för tillsatser i maten.
Jag vill gärna fördjupa mig lite i den första frågan om löner och ständig tillväxt.
Så här tänker jag.
Att kräva högre lön är detsamma som att säga JA till ökad/fortsatt tillväxt.
Att säga JA till ökad tillväxt är detsamma som att säga JA till att tära på jordens resurser.
Så...egentligen hör de båda frågorna i förra inlägget ihop i alla fall.
Hamnarbetarna är säkert värda en hygglig lön, det är alla!!
Men hamnarbetarna har redan en riktigt bra lön, bättre än de flesta.
Min gamle kompis Micke, blev bestört av mitt inlägg och protesterade och menade att kraven på högre lön var befogat för att jämna ut löneskillnaden mot chefer som har ännu högre lön.
Jag håller med att man absolut måste jämna ut löneskillnaderna men menar att man måste börja i andra änden.
Det är de som redan har högre lön som måste avstå och sänka sin lön för att det någonsin ska kunna gå att jämna ut löneskillnader. Om man nu inte tycker det är helt ok att göra slut på jordens resurser. Hittills har man inte lyckat att jämna ut något genom att ständigt kräva högre löner och bör överväga att gå andra vägar. OM det jag gör inte når det resultat jag vill ha måste jag tänka om o göra på ett annat sätt.
En enkel sanning som gäller i stort som smått.
Jag anser inte heller att man kan jämföra löneskillnaderna mellan chefer o arbetare på det sättet som min gode vän Micke gjorde..
Men det innebär inte heller att jag tycker att cheferna ska ha skyhöga löner..
För att få grepp om skillnaderna behöver man jämföra chefslöner mot chefslöner och arbetarlöner mot arbetarlöner. I alla fall så länge vi har en sådan uppdelning i samhället...
Micke nämnde i sin protest att cheferna plockar ut en oskälig mängd pengar på massor av procent som är orättvis mot arbetaren som bara får att fåtal procents höjning. Jag är osäker om han faktiskt menar lönehöjning för cheferna eller om han tänkte på att aktieägare får ut pengar ur vinster på bekostnad av arbetarnas låga löneutveckling..
Därför vill jag också nämna några rader om aktieägare som politiskt bland de röda väljarna är ett hatobjekt som inte riktigt förtjänar en plats i samhället. I alla fall inte om man ska tyda de slagdängor och rubriker i pressen som adresserats av de röda politikerna.
Faktum är att det hade inte funnits några arbeten om det inte hade funnits aktieägare. Såvida man inte förespråkar ett rakt igenom statsägt samhälle... vilket vi ju redan vet hur det blir.
För att det ska finnas arbeten måste någon starta ett företag.
För att starta ett företag måste det till kapital.
För att få tillgång till kapital får man låna på banken och/eller bjuda ut aktier till försäljning på marknaden.
Det innebär att de som köper aktier ser till att det går att skapa arbetstillfällen. Aktieägaren satsar sina pengar och riskerar sina pengars värde, de kan antingen ge utdelning eller gå förlorade. Men de tar den risken som i sin tur ger mig möjlighet till att få ett arbete.
Tack säger jag.
Hur stor deras utdelning ska vara och reglerna kring detta lämnar jag därhän i detta inlägg.
Detta inlägg hör alltså ihop med att om vi ständigt söker högre o högre löner, så höjs priserna och inflationen ökar och lönen måste bli ännu högre och då behöver man höja priserna lite till..så rullar cirkusen och vi med den..
Jag vill inte vara en del av detta.
Därför gör jag andra val.
Kram från en politisk vilde!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar